170 år av finskt patent

Det finska patentsystemets historia är lång internationellt sett. Den omfattar hela livscykeln för den teknologiska utvecklingen i Finland från dess första steg i början av 1800-talet till dagens mångformiga high-tech-industri.

Patentsystemet utgör en väsentlig del av Finlands nationella innovationspolitik och stödjer både effektivt ibruktagande och ekonomiskt utnyttjande av resultaten från forskning och produktutveckling i företag. Systemet är en grund för att stärka vår internationella konkurrensförmåga och medverkar således till förbättring av vårt sociala välbefinnande.

Patentets historia börjar år 1842, då patent nummer 1 beviljades till L.G. Ståhle, en svensk mekaniker, på en ”blåsmaskin av järn”, som är en extrautrustning till en masugn. Då beviljades ensamrätt för en kortare tid än idag, varierande från fall till fall. Ståhle fick ensamrätt på fem år för att tillverka sin blåsmaskin i Finland.

I början beviljades några få patent per år. Bland sökandena fanns redan då svenska och tyska uppfinnare. Utvecklingen kom i gång på allvar mot slutet av 1880-talet, då Finland kraftfullt började industrialiseras. Samtidigt ökade också utländska, t.ex. amerikanska, företags intresse att söka patent i Finland.

Under de 170 åren har sammanlagt över 120 000 patent beviljats. Finland anslöt sig till den europeiska patentkonventionen år 1996, vilket medförde att merparten av patenten som idag träder i kraft i Finland är EP-patent, som beviljas av det Europeiska patentverket. Det nationella patentet utgör dock fortfarande ett välfungerande och konkurrenskraftigt alternativ för sökandena tack vare den snabba och rättssäkra processen.

Det finska patentsystemet har förändrats enormt under sin existens, liksom världen omkring oss och teknologin vars utvecklingsresultat vi vill skydda med patent. I början avfattades handlingarna för hand – idag lämnas tre fjärdedelar av ansökningarna in elektroniskt. På 1800-talet var ansökningsspråket ofta svenska, medan finskan började vinna terräng på 1900-talet.

I och med att lagen ändrades år 2011 blev engelskan ett patentspråk vid sidan av finska och svenska. Idag kan man därför i Finland få ett patent från en engelskspråkig ansökan, och då är engelska handläggningsspråket genom hela processen.

Manufakturdirektionen, där ett fåtal ingenjörer granskade ansökningar i början av 1800-talet, har vuxit till en patentmyndighet som täcker alla teknikområden och sysselsätter över 100 prövningsingenjörer med en gedigen utbildningsbakgrund.

Finland är part i internationella avtal inom branschen, och både den finska patentlagen och Patent- och registerstyrelsens handläggningsprocesser har harmoniserats utgående från dessa avtal. Kvaliteten på vårt prövningsarbete är högt, vilket möjliggörs av vår tillgång till både förstklassiga informationssökningssystem och omfattande internationella databaser.

De finländska företagen har förändrat sina patentstrategier betydligt under de senaste åren. Vi har företag som bedriver forskning och produktutveckling utanför Finland. Därmed inleds en patentprocess allt oftare genom en internationell patentansökan.

För att allt bättre kunna betjäna de finländska uppfinnare och företag som siktar på att söka patent utomlands, blev Patent- och registerstyrelsen en internationell granskande PCT-myndighet år 2004.

Merparten av företag lämnar in sina PCT-ansökningar till Patent- och registerstyrelsen för prövning, vilket visar deras förtroende för vårt kunnande. Det må nämnas i detta sammanhang att Finland placerar sig högt i internationell jämförelse av antalet PCT-ansökningar per invånare. I själva verket är vi tvåa strax efter Schweiz.

Det finns två myndigheter som kan bevilja ett patent som gäller i Finland: Patent- och registerstyrelsen och det Europeiska patentverket. Ett gemenskapspatent, som skulle täcka hela den Europeiska gemenskapen, har varit under arbete sedan 1970-talet, men förhandlingarna har framskridit långsamt.

Nu har projektet visserligen tagit ett steg framåt. Det gemensamma patentet kallas nu enhetligt patent, men det finns fortfarande frågor som man måste enas om. Om det enhetliga patentet blir verklighet kan det medföra betydande ändringar i Patent- och registerstyrelsens verksamhet, och alla är inte positiva.

Vid sidan av patentsystemet har Patent- och registerstyrelsen sedan 1992 upprätthållit ett nyttighetsmodellsystem, som är avsett för de uppfinnares behov som söker inhemskt skydd.

Patentets historia är starkt förknippad med Finlands historia, och det att patentsystemet fungerar klanderfritt är ett livsvillkor för Finlands ekonomiska framgång. Därför bedriver Patent- och registerstyrelsen tillsammans med sina kunder ett systematiskt utvecklingsarbete för att ständigt förbättra sin verksamhet.

Mer information:

Pekka Launis
Linjedirektör
Patent- och registerstyrelsen
Tfn 09 6939 5443, 040 546 1470