Vohlonen tar riktning (15 juni–15 november 2006)

”Det sägs att en uppfinnare ska vara missnöjd, annars blir det inga uppfinningar. Sådan var Tuomas Vohlonen. Var han än rörde sig, arbetade eller upplevde något nytt, funderade han alltid om saker och ting var tillräckligt bra gjorda eller om de kunde förbättras. Han var outtröttlig i sitt arbete."

Så här skrev Sulo Veikko Siitonen (S.V.S) i sin artikel Tuomas Vohlonen – tunnettu suomalainen keksijänero (Tuomas Vohlonen - känt finskt uppfinnarsnille) i tidningen Etelä-Saimaa våren 1969. Då hade exakt 30 år förflutit från Tuomas (Tommo) Vohlonens död.

Våren 1939 var uppfinnaren, lantmäteriingenjör Tommo Vohlonen 61 år gammal. Han hade beviljats 39 finska patent och hans viktigaste uppfinningar har patenterats även utomlands. I tre år hade han hunnit som verkställande direktör leda det företag som han hade grundat och sett början av dess kommande framgång, men ”oväntat, just när han skulle börja njuta av sitt arbetes resultat, brast hans livstråd” (S.V.S).

Fru Elli Vohlonen som hade varit hans affärspartner i företaget fortsatte sin makes arbete. Hon var VD för företaget ända till 1952 och förde många hårda kamper för att värna om de patenträtter som överfördes till henne efter Tommo Vohlonens död. Patenten höll, företagets produkter fick ett gott och pålitligt rykte och företagets namn blev välkänt.

Nu, år 2006, är företaget 70 år gammalt. Det är världens största tillverkare av kompasser och precisionsinstrument, det är ett begrepp och en internationellt erkänd brand.

Den mest banbrytande av Tommo Vohlonens uppfinningar var ett förfarande för framställning av en vätskefylld kompass. Företaget som han tillsammans med sin fru Elli och sin brorson Kauko grundade 1936 heter Suunto oy.

”Fastän det inte har förflutit mer än 30 år från direktör Tuomas Vohlonens död, har hans namn fallit i glömska och mycket av kunskapen om honom och hans arbeten har förgått. Var månne hans arkiv, manuskript, skisser och planer finns. Den unika kunskapen i dem vore värt att räddas. Namnet Tuomas Vohlonen har glömts men hans verk lever. Tack vare hans uppfinningar har Finland fått sin plats på världskartan. Må denna skrift vara en hyllning av Tuomas Vohlonens livsverk och hans anspråkslösa uppfinnarsnille.” (S.V.S. 1969).

Innogalleriet visar en utställning som har sammanställts av Patent- och registerstyrelsen i samarbete med Suunto Oy. Utställningen presenterar uppfinnaren Tuomas Vohlonen och hans patent samt kompassuppfinningarnas intressanta väg genom patentverkets handläggningsprocess. Suunto Oy:s historia läggs fram med hjälp av bilder, föremål och berättelser. Vi presenterar bl.a. en kompass som räddade en ung fänriks liv och en arkeolog som gjorde ett fynd.

Professor Arthur Demarest med sin forskningsexpedition hittade i regnskogen i Guatemala ett palats tillhörande mayafolkets härskare som legat övertäckt av djungeln i ett tusental år. Det är sällan som man snavar på ett försvunnet kungligt palats. Men så gick det i alla fall för professor Demarest. Även om palatset hittades av en mirakulös slump, hade forskargruppen kommit till just den orten efter flera års idoga arbete, goda tips och de rätta hjälpmedlen.

Vad är gemensamt för forskningsexpeditionens ledare, professor Arthur Demarest och lantmäteriingenjören, uppfinnaren Tuomas (Tommo) Vohlonen? Båda anser att det alltid är viktigt att exakt veta var man är, att kunna bestämma sin position och sitt läge i förhållande till omgivningen.

Suunto Oy har fortfarande i produktion sin första artikel, marschkompassen M-311. Några förbättringar har gjorts tack vare nya teknologier och modellnumret är i dag M-801.

Läs mer: Kaptenens elddop - Ruben Norrback får ett uppdrag

Närmare information:
Kastehelmi Nikkanen
utställningsassistent
mobil 040 549 2737
fornamn.efternamn@prh.fi