Siirry sisältöön Söksidan Sidkarta
Patent | Stiftelseregistret | Varumärken | Nyttighetsmodeller | Föreningsregistret | Företagsinteckningar | Handelsregistret | Mönster
Ingångssidan
>
Patent
>
Svar på vanliga frågor
Patent är en förbudsrätt. Innehavaren av ett patent har rätt att förbjuda andra att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning enligt hans patent. Yrkesmässigt utnyttjande är bl.a. tillverkning, försäljning, användning och import av en patentskyddad produkt eller användning av ett patentskyddat förfarande (se närmare 3 § patentlagen).
Förbudsrätten har begränsats territoriellt. Den gäller endast i de länder, där patent har sökts och beviljats. Förbudsrätten gäller under en begränsad tid, vanligen högst 20 år från den dag då ansökan gjordes. Förbudsrätten gäller endast om patentet är i kraft. S.k. årsavgifter ska erläggas för att upprätthålla patentet.
Ett patent ger inte utan vidare tillstånd till yrkesmässigt utnyttjande, eftersom det kan förekomma hinder för detta:
Ett patent skyddar den uppfinning eller de uppfinningar som har definierats i patentkraven. Beskrivningen av uppfinningen kan vara till hjälp vid tolkningen av patentkraven.
Uppfinningen kan vara t.ex. ett nytt förfarande, en ny anordning, produkt eller ett nytt sätt att använda dessa. En patentansökan kan omfatta patentkrav som tillhör alla dessa ”kategorier” såvida en gemensam uppfinningsidé förenar dem.
Produktkrav skyddar en produkt oberoende av hur den t.ex. har framställts eller hur den används. Förfarandekrav skyddar både det i förfarandekraven definierade förfarandet och den produkt som har framställts med hjälp av förfarandet oberoende av om patentet omfattar produktkrav eller inte. Om produkten ändå kan framställas också med hjälp av något annat förfarande, kan ett förfarandepatent inte hindra detta. I praktiken kan det vara svårt att bevaka ett förfarandepatent om framställningsförfarandet inte framgår av den slutliga produkten. Också nya sätt att använda en känd produkt kan patentskyddas.
En patenterbar uppfinning ska vara ny, ha uppfinningshöjd och vara industriellt användbar. När patenterbarheten bedöms, jämförs definitionen i patentkraven till tidigare kända lösningar. Den dag då ansökan gjordes (eller prioritetsdagen) utgör tidsgränsen. Allt som blivit känt före den dag då patentansökan gjordes är avgörande i fråga om patenterbarhet (för ytterligare information, se 2 § 2 mom. i patentlagen).
I praktiken är en uppfinning ny om den lösning som definieras i dess patentkrav inte har presenterats någon annanstans, i Finland eller andra länder.
När uppfinningshöjden bedöms, övervägs en genomsnittsfackmans kunskaper på området. Om uppfinningen är uppenbar för honom, kan ett patent inte beviljas.
Industriell användbarhet innebär huvudsakligen att uppfinningen utgör en lösning till något tekniskt problem eller att en teknisk effekt eller verkan förutsätts av uppfinningen. I 1 § i patentlagen finns en förteckning över de uppfinningar som inte som sådana anses vara industriellt användbara eller patenterbara även om de är nya och har uppfinningshöjd.
Nej, om man med en idé avser något som liknar ett mål, såsom ”Det vore trevligt om det fanns en produkt av detta slag” eller ” Jag skulle vilja ha en mobiltelefon som gör det ena och andra”.
En patenterbar uppfinning är en konkret lösning, anordning, produkt eller ett förfarande med vilket målet i fråga nås. En anordning och en produkt definieras med hjälp av dess konstruktionsmässiga detaljer, delar. Ett förfarande definieras med hjälp av de förfarandesteg som ska utföras.
Ett patent ska sökas senast när uppfinningen är på väg att bli offentlig, dvs. komma till andras kännedom. Ett patent beviljas endast på en uppfinning som är ny. Man ska därför inte offentliggöra uppfinningen förrän en patentansökan har gjorts, eftersom en offentliggjord uppfinning inte längre är ny och därigenom inte heller patenterbar.
Då man utvecklar en uppfinning är det bäst att vara försiktig med den information som publiceras om den.
Före ingivningsdagen för patentansökan ska uppfinningen inte
Ett patent ska man inte söka förrän utvecklingsarbetet har kommit tillräckligt långt. Detta för att undvika en situation där patent söks och fås på en lösning som man har kommit fram till i det inledande skedet av utvecklingsarbetet och där patentet inte skyddar den slutliga försäljningsprodukten.
En patentansökan görs skriftligen hos patentmyndigheten, som i Finland är Patent- och registerstyrelsen.
Patentansökan består av:
Ett patent som har beviljats i Finland skyddar uppfinningen endast i Finland. Om man vill skydda uppfinningen även i andra länder, måste man separat söka skydd i de länder. Utländska ansökningar ska göras inom ett år från första ansökan (dvs. den finländska ansökan). Utländska patentansökningar kan inges antingen direkt till patentmyndigheten i varje enskilt land eller genom att använda t.ex. det internationella patentansökningssystemet (PCT-systemet) eller det europeiska patentansökningssystemet (EPC-systemet).
Patentguiden ger närmare uppgifter om ansökans innehåll och ansökningsprocessen. För ytterligare information om patentansökning utomlands, se Ansökan om patent utomlands.
Du ska betala en ansökningsavgift när du ger in en patentansökan. Då ett patent beviljas tar PRS ut en publiceringsavgift för tryckning av en patentpublikation. Se vår prislista.
Både patentansökningar och patent upprätthålls med årsavgifter. Den första årsavgiften ska betalas i slutet av det andra ansökningsåret.
Om du använder sakkunnigtjänster, exempelvis ett professionellt patentombud, debiterar ombudet för sitt arbete.
När du söker patent i utlandet är du i de flesta fallen tvungen att ha ett ombud som är bosatt i det aktuella landet. Oftast är det bra att först anlita ett inhemskt patentombud som har kontakter i olika länder och som kan ge råd i hur olika länders patentsystem fungerar.
Att söka patent utomlands medför också översättningskostnader. I varje enskilt land ska ansökan vara avfattad på respektive lands officiella språk. Översättningskostnaderna beror naturligtvis på ansökans längd.
Enligt patentlagen tillhör en uppfinning uppfinnaren. Uppfinnaren kan överlåta sin rätt till någon annan.
Om uppfinnaren är i annans tjänst, kan arbetsgivaren enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar förvärva rätten till uppfinningen. Denna lag tillämpas då en person i annans tjänst (eller i ett offentligträttsligt tjänsteförhållande) gör en uppfinning som kan skyddas genom patent i Finland och som faller inom verksamhetsområdet för arbetsgivaren.
Arbetsgivarens och arbetstagarens rätt till en arbetstagaruppfinning beror på i ett hur nära samband med arbetstagarens arbetsuppgifter uppfinningen har tillkommit.
Lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar finns tillgänglig på Internet i databasen Finlex. Se Lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar (656/67), ändrats 1988 (526/88) och 2000 (1078/2000).
Uppfinnaren själv eller den som han har överlåtit sin rätt till får och kan söka patent. I fråga om en arbetstagaruppfinning ska uppfinnaren först underrätta arbetsgivaren om sin uppfinning och om sin avsikt att söka patent. Först efter en månad från sådan underrättelse kan uppfinnaren ge in en ansökan.
Förutom tekniskt kunnande kräver patentansökning kunskaper i patentärenden. Därför kan det vara klokt att anlita en expert. Även om det inte är obligatoriskt att anlita ett patentombud då sökanden bor i Finland rekommenderas patentombud bl.a. på grund av följande:
Ja, åtminstone om patent beviljas. En patenterad uppfinning är alltid en offentlig uppfinning.
En inlämnad patentansökan är först hemlig i 18 månader. I Finland blir vissa identifikationsuppgifter (sökandens namn, ansökningsnumret, ingivningsdagen osv.) omedelbart offentliga. Uppgifter om finländska patent- och nyttighetsmodellansökningar finns tillgängliga i patentregistret PatInfo med ett par dagars fördröjning.
Om patentansökan fortfarande är under behandling när 18 månader har gått antingen från den dag då patentansökan gjordes eller från den tidigaste prioriteten, blir hela ansökan offentlig. Ett sammandrag trycks av den ansökan som blir offentlig i de nordiska länderna och offentligblivandet meddelas i Patenttidningens L-del.
En nyttighetsmodellansökan blir offentlig när ansökan leder till registrering. Offentligblivande kan skjutas upp med 15 månader från den dag då ansökan gjordes.
Kopior av offentliga ansökningar kan beställas mot betalning hos Patent- och registerstyrelsens bibliotek. Om ansökan har gjorts år 2001 eller senare och den har blivit offentlig, finns handlingarna i registret PatInfo (se länken ovan).
En prototyp behövs inte. Patentmyndigheten kan begära modeller eller prov på uppfinningen när det är nödvändigt för att förstå beskrivningen av uppfinningen. Det är dock mycket sällsynt.
Patent- och registerstyrelsen granskar att
Patenterbarheten säkerställs genom att uppfinningen enligt patentkraven jämförs till tidigare lösningar som påträffas i synnerhet i patentlitteraturen. Även facklitteratur, facktidningar, broschyrer osv. inom området används som granskningsmaterial.
Den genomsnittliga behandlingstiden är 2–2,5 år. När ett patent beviljas träder det i kraft retroaktivt fr.o.m. ingivningsdagen. Med andra ord får uppfinningen villkorligt skydd under ansökningstiden. Om någon under den tiden gör intrång i det patent som senare beviljas, kan ersättning krävas av denna person.
Ett patent kan vara i kraft högst 20 år från den dag då patentansökan gjordes. Ett undantag utgör de läke- och växtskyddsmedel vars skyddstid kan förlängas med högst fem år. Förlängning söks med en särskild ansökan, en s.k. ansökan om tilläggskydd.
Beviljade patent och de patentansökningar som är under behandling upprätthålls genom att kunden betalar årsavgifterna. Om årsavgifter inte betalas, förfaller patentansökan eller patentet.
Allmänna råd i hur man avfattar en ansökan ges av både närings-, trafik- och miljöcentralernas uppfinningsombud (innovationsexperter) och Patent- och registerstyrelsens informationsingenjörer, tfn 029 509 5858, e-post neuvonta.patentti@prh.fi, tjänsten öppen vardagar 9-15.
Patentombud avfattar ansökningar på uppdrag, se Patentombud.
Ja. Patentinnehavarna drar nytta av sin erhållna ensamrätt under den tid ensamrätten gäller. Andra får information till sitt forfogande. Patentpublikationer har blivit världens betydligaste källa för teknisk information. De omfattar alla olika delområden inom teknik och är även tidsmässigt och geografiskt mer omfattande än någon annan enstaka informationskälla.
Patentpublikationerna beskriver i detalj nya tekniska lösningar, deras användningsändamål och problem som har upptäckts på området. Dessa uppgifter kan användas i egen produktutveckling för att ge idéer till nya lösningar. Största delen av den tekniska information som finns i patentpublikationerna kan utnyttjas fritt, eftersom en stor del av patentansökningarna inte leder till patent och endast de patent som har upprätthållits medför ensamrätt för innehavaren.
Gällande patenträtter – produktens eventuella tillverknings- och marknadsföringshinder – framgår endast av patenten och patentinformationen. För att inte göra intrång i andras patent, ska man känna till vad andra företag på branschen patenterar. Vid patentintrång duger inte bristande kännedom som försvar!
Förutom teknisk information är patentinformation även kommersiell information. Patenten visar även vilken teknik och vilka marknadsområden konkurrenterna satsar på.
Det lönar sig att använda och man ska använda patentinformation särskilt vid produktutvecklingen för att få fram nya idéer, bevaka konkurrenterna och tekniken inom det egna området och för att undvika patentintrång.
Patentpublikationer kan sökas och läsas avgiftsfritt t.ex. i patentdatabaser på Internet. Bland annat databanken Espacenet och särskilt dess världsomfattande patentdatabas (över 30 miljoner patentpublikationer) är en bra informationskälla, se fi.espacenet.com. De avgiftsfria patentdatabaserna räcker dock inte alltid till för omfattande sökningar av tekniska nyheter.
Ytterligare information om avgiftsfria patentdatabaser finns under punkten ”Länkar”.
Tryckta publikationer kan man läsa i Patent- och registerstyrelsens läsesal (Arkadiagatan 6 A). Den samling som har ordnats efter teknikområde omfattar nordiska publikationer, publikationer från Tyskland, Schweiz, Storbritannien, USA, internationella patentansökningssystemets (PCT) publikationer och Europeiska patentverkets publikationer.
Nyhetsgranskningar kan beställas hos Patent- och registerstyrelsens rådgivningsenhet (se Patentenhetens tjänster för ytterligare information). Även patentbyråer utför granskningar (för kontaktinformation se Patentombud).
De patenterade uppfinningarna finns i patentskrifterna. Vid granskningen av eventuella patenthinder för användningen av en uppfinning söks alla de patent och patentansökningar som är i kraft (eller kan träda i kraft) på det tekniska området i fråga i det land där uppfinningen ska användas. Sökningen utförs med hjälp av patentdatabaser eller patentverkets publikationssamling eller båda. Uppfinningen jämförs till de patentkrav som har påträffats i patenten och patentansökningarna. På samma sätt går man även igenom nyttighetsmodellerna.
Granskning av patenthinder, dvs. tillverknings- och marknadsföringshinder, kräver både goda kunskaper i sökning av patentinformation och i det tekniska området i fråga och erfarenhet av att tolka skyddsomfånget i patentkraven. Granskningarna kan vara krävande och därför är det bäst att anlita en expert inom området.
Den säkraste informationen om giltigheten av patentansökningar och patent får du av patentmyndigheterna i respektive land. Ett patent gäller så länge dess innehavare betalar patentverket en årsavgift för patentet (dock högst 20 år från den dag då ansökan gjordes).
En patentfamiljutredning kan beställas hos Patent- och registerstyrelsens rådgivningsenhet, tfn 029 509 5858, e-post neuvonta.patentti@prh.fi, tjänsten öppen vardagar 9-15, eller hos vår biblioteks- och informationstjänst. Patentfamiljutredningen visar i vilka länder patent har beviljats på uppfinningen och om patentet fortfarande gäller. Patentfamiljdatabasen omfattar dock inte alla världens länder och vissa länders uppgifter kan vara bristfälliga. Utredningen är alltså endast riktningsgivande.
Patentdatabaserna visar de patentansökningar och patent som står i konkurrentens namn. Detta baserar sig på att varje patentpublikation visar vem som har sökt patent och vem eller vilka som är uppfinnare. Databasen väljer du utgående från vilka länders patentinformation du önskar studera.
Om du inte har att göra med en produkt, ett framställningsförfarande eller en användning som kan tillgodogöras industriellt, behöver du inte fästa uppmärksamhet vid patentfrågor. Observera dock att industriellt bruk omfattar de förfaranden och anordningar som behövs inom handel, byggnadsverksamhet, jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiske, hantverksyrken e.d. och kan därigenom vara patenterade.
Ett patent är en förbudsrätt, dvs. patentinnehavaren har rätt att förbjuda andra att använda sin patentskyddade uppfinning. När du planerar
är det bäst att först kontrollera om någon annan har ett gällande patent på produkten, framställningsförfarandet eller användningen, dvs. ett patent som eventuellt står som hinder för din plan.
Du kan själv söka patentinformation både i bibliotekets läsesal vid patentverket och via avgiftsfria och avgiftsbelagda databaser på Internet.
Du kan be personalen i patentverkets läsesal att hämta patentpublikationer inom ett tekniskt område som intresserar dig för läsning. För att hitta de rätta publikationerna i den samling som omfattar över 25 miljoner publikationer och över 40 länder behövs patentklasser som motsvarar teknikområdena i fråga. Du kan använda läsesalens klassifikationsguider som hjälpmedel när du tar reda på patentklassen. Även informationsingenjörerna hjälper till vid behov. Patentdatabaserna är drygt hundra till antalet och de omfattar uppgifter från över 60 länder. Databaserna innehåller olika länders patentpublikationer i sin helhet eller deras identifikations- och sammandragsuppgifter samt patentfamilj- och statusuppgifter. Ingen enstaka databas innehåller all tillgänglig patentinformation och därför ska man oftast använda flera olika källor för omfattande informationssökningar.
Databaserna kan delas i två grupper: avgiftsfria databaser på Internet och kommersiella databaser för experter (av vilka en del är tillgängliga via Internet och alla via en förbindelse till respektive databank).
De avgiftsfria databaserna på Internet lämpar sig närmast för uppföljning av de nyaste patentansökningarna som t.ex. en konkurrent har avfattat samt för bläddring av patentpublikationer. Vid sökning av teknisk information kan du använda dessa databaser för enkla informationssökningar för att i någon mån få veta vad som patenteras på ditt tekniska område. Däremot är de inte lämpliga för omfattande nyhetsgranskningar eller utredningar av teknikens ståndpunkt på grund av deras otillräckliga innehåll och sökegenskaper.
I de kommersiella patentdatabaserna är det möjligt att snabbt göra omfattande, mångsidiga och noggranna informationssökningar. För att kunna använda dessa databaser ska man känna till deras innehåll och struktur och informationsökningsteknik. Därmed används de kommersiella databaserna mest av experter på sökning av patentinformation. Dessa databaser ska man använda för omfattande utredningar om patent.
Patent- och registerstyrelsens avgiftsfria patentdatabaser som gäller Finland:
Informations- och granskningstjänster som gäller patent utgör ett delområde i Patent- och registerstyrelsens (PRS) företagstjänster. Tjänsterna baserar sig på PRS sakkunskap i patentinformation och skickliga och effektiva användning av informationskällor på området.
PRS granskningstjänster:
PRS informationstjänster:
Även bl.a. patentbyråerna tillhandahåller granskningstjänster på detta område.
Ytterligare information om PRS informations- och granskningstjänster.