Vanliga frågor

När får en förening rättskapacitet?
Vad innebär föreningens rättskapacitet?
Vem ska underteckna bokslutet?
Vad är förhandsgranskning??
Ska stadgeändringen behandlas på två möten?
När träder stadgeändringen i kraft?
Kan man rösta via fullmakt på föreningsmötet?
När är föreningsmötet beslutfört?
Kan styrelsemötet vara ett telefon- eller e-postmöte?
Kan styrelsen avskeda en styrelsemedlem?
Hur avgår en styrelsemedlem från styrelsen?
När är en styrelsemedlem jävig att rösta vid föreningsmötet?
Kan en styrelsemedlem bli ansvarig för föreningens skulder?
Kan föreningens medlem bli ansvarig för föreningens skulder?
Har föreningens medlem tillgång till styrelseprotokoll?
Föreningens medlemsförteckning
Om du inte längre är föreningens namntecknare, kan du anmäla din egen avgång?
Ska föreningen ha ett FO-nummer?
Beskattning av föreningar
Kommunsammanslagningar och föreningens hemort

F: När får en förening rättskapacitet?

S: En förening får rättskapacitet i och med registreringen. Föreningen får alltså inte rättskapacitet då grundanmälan har lämnats in till föreningsregistret, utan först efter att föreningen har antecknats i föreningsregistret.

F: Vad innebär föreningens rättskapacitet?

S: Rättskapaciteten innebär att föreningen kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Förening med rättskapacitet kan t.ex. inneha lös eller fast egendom, driva handel och ingå avtal samt ta emot donationer.

F: Vem ska underteckna bokslutet?

S: Bokslutet behandlas på styrelsens möte och åtminstone de medlemmar från den verksamma styrelsen som närvarar i detta möte undertecknar bokslutet. Alla styrelsemedlemmars underskrifter behövs inte utan det räcker att en beslutför styrelse undertecknar bokslutet. I fråga om en styrelsemedlems ansvar spelar det ingen roll om medlemmen själv har undertecknat bokslutet eller inte. Varje styrelse svarar för förvaltningen och verksamheten under sin verksamhetsperiod.

F: Vad är förhandsgranskning??

S: Föreningsregistret kan granska föreningens stadgar eller stadgeändring på förhand om föreningen eller dess stiftare ansöker om detta. Förhandsgranskningen är avgiftsbelagd. Ytterligare information.

F: Ska stadgeändringen behandlas på två möten?

S: Föreningens egna stadgar innehåller vanligen paragrafer om hur föreningens stadgar ska ändras. Om stadgarna inte innehåller sådana paragrafer tillämpas 27 § i föreningslagen enligt vilken stadgeändringen behandlas på ett föreningsmöte och beslutet fattas med tre fjärdedels (¾) majoritet av de givna rösterna.
För att föreningsmötet ska kunna besluta om en stadgeändring, måste behandlingen av ändringen nämnas i möteskallelsen.
Ändring av föreningens namn och/eller hemort är en stadgeändring.

F: När träder stadgeändringen i kraft?

S: Enligt 52 § i föreningslagen träder en stadgeändring i kraft när den antecknas i registret. Stadgeändringen träder alltså inte i kraft när föreningen enligt sina stadgar beslutar om det på sitt möte.
Om föreningens stadgar har förhandsgranskats i föreningsregistret och föreningen godkänner de förhandsgranskade stadgarna på sitt möte, kan föreningen börja tillämpa stadgarna i sin inre verksamhet genast efter att beslutet har fattats.

F: Kan man rösta via fullmakt på föreningsmötet?

S: En privatperson kan inte använda sin rösträtt via ombud om så inte har bestämts i stadgarna. I fråga om privatpersoner ska i stadgarna särskilt nämnas om rätten att använda fullmakter, om föreningen vill att de kan rösta på föreningsmöten via fullmakt.
En sammanslutning med rättskapacitet (t.ex. ett aktiebolag, en registrerad förening, en stiftelse) som är medlem använder däremot sin rösträtt på föreningsmötet via en företrädare som har befullmäktigats.

F: När är föreningsmötet beslutfört?

S: Föreningsmötet är beslutfört då det har sammankallats enligt föreningens stadgar. Beslutförheten förutsätter inte att ett visst antal medlemmar är närvarande.

F: Kan styrelsemötet vara ett telefon- eller e-postmöte?

S: Om föreningens alla medlemmar är eniga om saken, kan styrelsemötet hållas via telefon eller e-post.
Föreningsmötet kan däremot inte hållas via telefon eller e-post.

F: Kan styrelsen avskeda en styrelsemedlem?

S: Styrelsemedlemmarna utses och avskedas alltid av föreningsmötet. Styrelsen kan inte själv avskeda sina medlemmar eller komplettera sig själv. Om avskedandet (eller valet av nya medlemmar) behandlas på ett möte som inte är ett stadgeenligt möte vars uppgift det är, ska behandlingen av ärendet nämnas i möteskallelsen.

F: Hur avgår en styrelsemedlem från styrelsen?

S: Styrelsemedlemmen kan avgå från styrelsen genom att meddela om detta till styrelsen. Om en styrelsemedlem avgår och de kvarstående medlemmarna fortfarande bildar en beslutför styrelse, kan föreningen verka på så sätt ända tills följande möte för styrelseval hålls. Om hela styrelsen avgår ska styrelsen se till att föreningsmötet sammankallas för att en ny styrelse ska kunna väljas.

F: När är en styrelsemedlem jävig att rösta vid föreningsmötet?

S: Styrelsemedlemmen är jävig i röstning vid val eller avskedande av en revisor, fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, och då ärendet berör förvaltning som han ansvarar för. Styrelsemedlemmarna eller föreningens funktionärer får inte heller delta i behandlingen eller lösningen av ett avtal mellan dem och föreningen eller ett annat sådant ärende där deras privata intresse är i strid med föreningens intresse.

F: Kan en styrelsemedlem bli ansvarig för föreningens skulder?

S: Medlemmar av föreningens styrelse svarar i regel inte personligen för föreningens skulder. Märk väl att föreningens styrelse fattar på sina möten beslut som kollektiv och ansvarar för sin verksamhet.
Styrelsemedlemmarna kan bli ersättningsskyldiga för skada som de har orsakat. Styrelsemedlemmarna (eller föreningens funktionärer) är nämligen enligt 39 § i föreningslagen skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller föreningens stadgar.

F: Kan föreningens medlem bli ansvarig för föreningens skulder?

S: Enligt 6 § i föreningslagen svarar medlemmarna i en registrerad förening inte personligen för föreningens förpliktelser.

F: Har föreningens medlem tillgång till styrelseprotokoll?

S: Styrelseprotokollen är inte offentliga och föreningens medlemmar har inte tillgång till dem. I föreningens stadgar kan dock bestämmas att medlemmarna har rätt att läsa styrelseprotokollen.
Om det på föreningsmötet har behandlats ett ärende som berör en medlem, har denna medlem rätt att få utdrag ur denna paragraf.

F: Föreningens medlemsförteckning

S: Enligt 11 § i föreningslagen ska styrelsen föra en förteckning över föreningens medlemmar. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. Föreningsmedlemmen har rätt att bekanta sig med ovan nämnda uppgifter. Föreningens styrelse beslutar om utlämnande av uppgifterna i förteckningen. Om utlämnande av uppgifter i övrigt stadgas i personregisterlagen. Mer information om dataskydd kan du hitta på dataombudsmannens byrås webbplats .

F: Om du inte längre är föreningens namntecknare, kan du anmäla din egen avgång?

S: Enligt 48 § i föreningslagen ska föreningens ordförande underteckna grundanmälan till föreningsregistret och försäkra att uppgifterna i anmälan är riktiga och att namntecknarna är myndiga. Samma förutsättningar gäller även ändringsanmälningar enligt 52 § i föreningslagen som ska lämnas in till föreningsregistret . Därför förutsätter registrering av en ändring i namnteckningsrätten att en av styrelseordföranden undertecknad ändringsanmälan lämnas in och en person som har avgått från sitt uppdrag kan sålunda inte själv göra en anmälan till föreningsregistret om sin avgång.

F: Ska föreningen ha ett FO-nummer?

S: En ideell förening behöver inte ha ett FO-nummer. Om föreningen dock vill bli införd i handelsregistret eller skatteförvaltningens register, ska den ansöka om ett FO-nummer. Föreningen kan också enbart ansöka om ett FO-nummer utan att anmäla sig till de ovan nämnda registren. Ytterligare information om FO-numret och ansökning av det.

F: Beskattning av föreningar

S: Skattebyrån på respektive förenings hemort svarar på frågor angående beskattning av föreningar. Beskattningsinformation för allmännyttiga föreningar och stiftelser finns på Skatteförvaltningens webbplats.

F: Kommunsammanslagningar och föreningens hemort

S: När en förenings hemort ändras på grund av kommunsammanslagning behöver föreningen inte göra någon anmälan till föreningsregistret. Uppgiften om föreningens hemort ändras i registeranteckningarna på tjänstens vägnar.