Revisionsnämndens avgöranden 2019

På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten. Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.

Revisionsnämnden 25.11.2019

Beslut: PRH-3590-10000-2018 (pdf, 0,61 Mb)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade tagit emot aktiebolagets lagstadgade revisionsuppdrag från en styrelseledamot i bolaget utan bolagsstämmans beslut. Revisorn hade utfört bolagets revision och i en modifierad revisionsberättelse lämnat en reservation om att det kan finnas osäkerhet i bolagets rörliga aktiva.

Revisionsnämnden granskade detta på basis av ett anonymt klagomål och konstaterade att det finns brister i revisorns verksamhet. Revisionsnämnden ansåg att revisorns reservation i revisionsberättelsen var otydlig och omotiverad. Enligt standarden ISA 705 (Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor) ska det av en revisors reservation i revisionsberättelsen tydligt framgå vad det är fråga om.

Revisionsnämnden kritiserade revisorn också för att det i revisionsberättelsen inte hade rapporterats om sådana avskrivningar av goodwill och förbättringsutgifter som saknades i bokslutet och om aktivering av hyreskostnader för fastigheten, vars grunder revisorn inte hade försäkrat sig om. Antalet avskrivningar som inte hade blivit antecknade i bokslutet hade överskridit den väsentlighetsgräns som revisorn fastställt. På grund av detta var det inte tillräckligt och i enlighet med god revisionssed att rapportera underlåten avskrivning av goodwill enbart i revisionsprotokollet.

Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: aktiebolag, anonymt klagomål, val av revisor, revisors uppdrag, reservation, lagstadgad revision, varning


Revisionsnämnden 12.11.2019

Beslut: PRH-1541-10000-2018 (pdf, 0,42 Mb)

Sammandrag av beslutet: Nära släktingar till en delägare i revisionssammanslutningen var aktieägare i ett disponentföretag. Revisionssammanslutningen verkade som revisor i sådana bostadsaktiebolag där disponentföretaget i fråga var disponent. Sammanslutningens ovannämnda delägare arbetade emellertid inte personligen som revisor i granskningsobjekt som förvaltades av disponentföretaget.

Revisionsnämnden behandlade ärendet på basis av ett anonymt klagomål. Undersökning riktades på ett bostadsaktiebolags revision där den ovannämnda revisionssammanslutningen hade valts till revisor. Till den huvudansvariga revisorn hade sammanslutningen utsett en revisor som var anställd vid sammanslutningens dotterföretag, som också är en revisionssammanslutning. Den ovannämnda delägarrevisorn arbetade som dotterföretagets verkställande direktör.

Revisionsnämnden utvärderade revisorns oberoende med tanke på 4 kap. 6 § i revisionslagen. Revisionsnämnden ansåg att de försiktighetsåtgärder för att bekämpa risker för oberoende som revisionssammanslutningen och dess dotterföretag hade angett var otillräckliga. Revisionsnämnden konstaterade att revisionslagens krav på den yttre bilden av en oberoende revision inte uppfylls när en delägare i en revisionssammanslutning vars nära släktingar är ägare i ett företag som har skött fastighetsförvaltningen i granskningsobjektet verkar som verkställande direktören och revisorns chef i en sammanslutning som är under revisionssammanslutningens bestämmande inflytande. Enligt revisionsnämnden kan varken verkställande direktören eller en styrelseledamot i en revisionssammanslutning utan att riskera revisionens oberoende utse en person som arbetar i revisionssammanslutningen till ett sådant revisionsuppdrag där verkställande direktören eller styrelseledamoten själva skulle vara jäviga. Revisionsnämnden beslöt att ge revisionssammanslutningen en varning.

Ämnesord: Revisionssammanslutning, oberoende, jävighet, varning

Revisionsnämnden 8.10.2019

Beslut: PRH-431-10000-2018 (pdf, 0,05 Mb)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade som huvudansvarig revisor för uppdraget avgett en standardutformad revisionsberättelse och ett revisionsprotokoll med en anmärkning om koncernbokslutets jämförbarhet i förhållande till den föregående räkenskapsperioden.

Revisionsnämnden konstaterade att den väsentliga förändring i koncernstrukturen som påverkat koncernens eget kapital och balansräkningsposition på ett betydande sätt inte framgår av bokslutet 31.12.2015. Revisionsnämnden ansåg att revisorns granskningsarbete har varit bristfälligt och lett till revisorns felaktiga slutsatser om kontinuiteten av koncernens eget kapital och till felaktig rapportering i revisionsberättelsen. Revisorn har varit slarvig i sitt arbete och därmed handlat i strid med god revisionssed. Revisionsnämnden konstaterade att det inte har kommit fram sådana omständigheter i ärendet som talar för en mildare påföljd än varning och att revisorns klandervärda handlande som helhet inte kan anses vara obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: lagstadgad revision, koncernbokslut, försäljning av dotterbolagsaktier, kontinuitet av eget kapital, varning

Revisionsnämnden 8.10.2019

PRH-1812-10000-2019 (pdf, 0,29 Mb)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade valts av ett bostadsaktiebolags bolagsstämma till verksamhetsgranskare för bolagets räkenskapsperiod. Revisorn hade också avgett en revisionsberättelse för samma räkenskapsperiod genom att komma överens om det med bostadsaktiebolagets disponent. Enligt bostadsaktiebolagslagen är det dock bolagsstämman som är behörig att välja bostadsaktiebolagets revisor.

Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på basis av ett klagomål och konstaterade att revisorn hade uppträtt som bostadsaktiebolagets revisor och avgett revisionsberättelsen utan något uppdrag, vilket strider mot lagen. Revisionsnämnden konstaterade att en revisor innan han eller hon accepterar ett revisionsuppdrag alltid måste försäkra sig om sin behörighet att utföra revision. Revisorn måste ha kännedom om granskningsobjektets beslutsförfarande med iakttagande av lagen och bolagsordningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns förmildrande omständigheter i ärendet och beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: bostadsaktiebolag, bolagsordning, verksamhetsgranskning, lagstadgad revision, revisorsuppdrag, anmärkning

Revisionsnämnden 5.9.2019


Beslut: PRH/2289/10000/2017 (pdf, 0,73 Mb)

Sammandrag av beslutet: Enligt ett klagomål hade föreningen och bolaget med anknytning till dess verksamhet fel och brister i sin bokföring, förvaltning och medelsanvändning under räkenskapsperioderna 2012 och 2013.
Revisorn berättade att han redan tidigare vid revision av räkenskapsperioden 2011 hade upprättat en promemoria där han hade informerat föreningens och bolagets ledning om de väsentligaste bristerna i bokföringarna och boksluten. Enligt revisorns promemoria var verifieringskedjan (audit trail) i föreningens och bolagets bokföringar inte fullständig och memorialverifikaten var bristfälliga. Revisorn hade tagit observationerna i beaktande även vid revision av räkenskapsperioderna 2012 och 2013. Revisorn avgav standardutformade revisionsberättelser över revisionen av räkenskapsperioderna 2012 och 2013 i föreningen och bolaget.

Revisionsnämnden bedömde särskilt revisorns verksamhet vid planering och dokumentering av revisionen och vid beaktande av en farlig arbetskombination. De viktigaste föremålen för granskning var närståendetransaktioner, problem i handkassan och kassabokföringen samt brister i bokföringen. Revisionsnämnden ansåg att revisorn vid revisionen av räkenskapsperioderna 2012–2013 i föreningen och bolaget hade handlat på ett sätt som strider mot god revisionssed och revisionslagen. Revisorn hade inte handlat med tillräcklig omsorg (RL 4:1 och 4:3). Revisorn hade inte försäkrat sig om att föreningen och bolaget hade skött sin bokföring och förvaltning under räkenskapsperioderna i fråga enligt lagen och att boksluten för räkenskapsperioderna i fråga gav en rättvisande bild av sammanslutningarnas verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Revisionsnämnden ansåg att det fanns förmildrande omständigheter i revisorns klandervärda handlande och beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: aktiebolag, förening, lagstadgad revision, granskning av förvaltning, omsorgsfullhet, dokumentation, tillräckligt bevis, anmärkning


Revisionsnämnden 5.9.2019

Beslut: PRH 21-10000-2018 (pdf, 0,45 Mb)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn var revisor för en förening som i huvudsak bedrev sin verksamhet på bidragsintäkter. Föreningens styrelse var tvungen att i föreningens bokslut 2016 göra en engångsjustering av det egna kapitalet. Justeringsbehovet berodde på att intäktsföringen av projekt tidigare hade gjorts på ett felaktigt sätt på grund av brister i projektbokföringen. Justeringen av det egna kapitalet bestod av flera projekt. Under räkenskapsperioderna 2014 och 2015 var det redovisade beloppet av bidragsintäkter i boksluten för stort.

Revisionsnämnden undersökte ärendet utgående från en utredning som föreningen hade gjort i fråga om att avskeda revisorn. Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha fäst mer uppmärksamhet vid revisionens riskbedömningar. Revisorn borde ha fäst uppmärksamhet vid projektbokföringens korrekthet och ordnandet av tillsyn över bokföringen, varvid det skulle ha varit möjligt att upptäcka de felaktiga intäktsföringarna i samband med revisionen.

Dessutom hade föreningen efter fastställandet av bokslutet 2016 upptäckt att ett av specialbidragen hade intäktsförts för tidigt för fel räkenskapsperiod, i bokslutet 2016, även om det borde ha redovisats mot verkliga kostnader senare. Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha lagt märke till bidragets speciella karaktär utifrån bidragsbeslutets villkor.

Revisionsnämnden ansåg att revisorn vid revision av räkenskapsperioderna 2014–2016 i föreningen hade handlat på ett sätt som strider mot god revisionssed och revisionslagen. Revisorn hade inte försäkrat sig om att föreningens förvaltning under räkenskapsperioderna i fråga hade skötts enligt lagen. Revisorn hade inte försäkrat sig om att boksluten för räkenskapsperioderna i fråga ger en rättvisande bild av sammanslutningens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: förening, lagstadgad revision, granskning av bidragsvillkor, granskning av förvaltning, omsorgsfullhet, anmärkning

Revisionsnämnden 3/2019

Beslut 3/2019 (pdf, 0,15 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Revisorn, som var den huvudansvariga revisorn i ett PIE-samfund, hade avgett en standardutformad revisionsberättelse över revisionen av räkenskapsperioden 2017. Iakttagelserna av Patent- och registerstyrelsens kvalitetsgranskning visade att det i PIE-samfundets bokslut i långfristiga lån hade tagits upp ett lån med specialvillkor vars klassificeringsgrund var oklar.

Revisionsnämnden konstaterade att lånet i fråga vid bokslutstidpunkten 31.12.2017 inte uppfyllde villkoren för ett kovenantlån med specialvillkor. Företagets ledning hade förhandlat med sin finansiär, men någon förlängd frist (waiver) i fråga om lånet hade inte beviljats av finansiären före bokslutstidpunkten. En waiver skulle ha varit en förutsättning för att kunna klassificera lånet som ett långfristigt lån i bokslutet. PIE-samfundet fick inte waivern förrän i januari 2018. Enligt den internationella bokslutsstandarden IAS 1, som avser börsnoterade bolag, borde lånet ha klassificerats i bokslutet som en kortfristig skuld. Revisionsnämnden konstaterade också att revisorn inte hade lämnat en skriftlig tilläggsrapport som förutsätts av EU:s PIE-förordning till det ifrågavarande PIE-samfundets revisionsutskott eller styrelse, vilket strider mot bestämmelserna. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: PIE-samfund, lagstadgad revision, waiver, kortfristig skuld, klassificering av lån, revisionsberättelse, anmärkning, kompletterande rapport


Revisionsnämnden 25.6.2019

Beslut: PRH-2645-10000-2018 (pdf, 0,4 Mb)

Sammandrag av beslutet: Stiftelsen hade beviljat ett lån till närstående som enligt 5 kap. 3 § i stiftelselagen borde ha uppgetts i stiftelsens verksamhetsberättelser. Lånebeloppet utgjorde under räkenskapsperioderna 2015-2017 mer än 40 procent av stiftelsens eget kapital enligt balansräkningen. Lånet nämns inte i verksamhetsberättelserna. Det hade framgått av noterna till boksluten men hade inte specificerats som lån till närstående. I boksluten uppgavs inte hur lånet anknöt till fullgörandet av stiftelsens ändamål eller till dess verksamhetsformer och medelsförvaltning. Den huvudansvariga revisorn i uppdraget hade lämnat standardutformade revisionsberättelser för räkenskapsperioderna i fråga.

Revisionsnämnden konstaterade att uppgifterna om lånet till närstående i stiftelsens verksamhetsberättelser för räkenskapsperioderna 2015, 2016 och 2017 enligt erhållen redogörelse inte uppfyllde kraven i stiftelselagen utan var klart bristfälliga. I och med ändringen av revisionslagen (12.8.2016/622) har revisorns rapporteringsskyldighet om verksamhetsberättelsens lagenlighet skärpts vad avser räkenskapsperioder med utgång den 31 december 2016 eller senare. Revisorns rapportering om stiftelsens verksamhetsberättelser måste därför anses strida mot god revisionssed. Revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2016 och 2017 har varit felaktiga på den här grunden. Revisionsnämnden beslutade att ge den huvudansvariga revisorn en anmärkning.

Ämnesord: lån till närstående, stiftelsens verksamhetsberättelse, uttalande som revisionsberättelsen ska innehålla


Revisionsnämnden 22.3.2019

Beslut: PRH-3403-10000/2018 (pdf, 0,26 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade inte lämnat ett yttrande om verksamhetsberättelsen i sin revisionsberättelse, fast X Ab hade upprättat en verksamhetsberättelse och bifogat den till bokslutet. Enligt 3 kap. 5 § 2 mom. i revisionslagen ska revisionsberättelsen innehålla ett yttrande om huruvida verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberättelser och huruvida uppgifterna i räkenskapsperiodens verksamhetsberättelse och bokslut är enhetliga. Denna bestämmelse är inte dispositiv eller på så sätt villkorlig att revisorn utifrån sin professionella bedömning kan låta bli att avge nämnda yttrande i revisionsberättelsen. Revisionsnämnden ansåg att revisorn av vårdslöshet hade agerat på ett sätt som stred mot god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen, när han hade underlåtit att ge ett yttrande om verksamhetsberättelsen i revisionsberättelsen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: revisionsberättelse, revisorns yttrande, verksamhetsberättelse, anmärkning

Revisionsnämnden 2/2019

Beslut: 2/2019 (pdf, 0,23 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Enligt iakttagelser i en kvalitetsgranskning som PRS revisionstillsyn utförde var CGR-revisorns dokumentation otydlig med avseende på granskning av det granskade bolagets lån till närstående. Aktiebolaget som var revisorns kund hade beviljat ett kortfristigt lån till verkställande direktören. Enligt revisorns dokumentation betalade verkställande direktören ingen ränta på närståendelånet och det fanns inget låneavtal om lånet. CGR-revisorn hade avgett en standardutformad revisionsberättelse.

Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn inte hade skaffat fram tillräckligt med bevis för att bedöma och dokumentera att näståenderelationerna och närståendetransaktionerna inte medför någon risk för väsentliga felaktigheter. Kommunikation med bolagets ledning och avstämning av det utgående saldot för närståendelånet mot bokslutet, som framgår av revisorns redogörelser, har inte varit tillräckliga revisionsåtgärder under dessa omständigheter. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn hade handlat på ett sätt som strider mot revisionslagen. Revisionsnämnden konstaterade att CGR-revisorns felaktiga handlingssätt i huvudsak avsåg den bristfälliga revisionsdokumentationen. Nämnden gav revisorn en anmärkning.

Ämnesord: aktiebolag, lagstadgad revision, granskning av närståendetransaktioner, lån till närstående, revisionsbevis, dokumentation, anmärkning



Revisionsnämnden 1/2019

Beslut: Revisionsnämnden 1/2019 (pdf, 0,15 Mb)

Sammandrag av beslutet: Bokslutet för X Ab omfattade ett koncernbokslut. Bolagets revisionsberättelse saknade uppgift om koncernbokslutet och revisorerna gav inget uttalande om det. Revisorerna avgav en ny korrigerad revisionsberättelse som saknade hänvisning till den tidigare revisionsberättelsen och daterades med samma datum som den ursprungliga revisionsberättelsen.

Enligt 3 kap. 5 § 9 mom. i revisionslagen ska revisorn för en sammanslutning eller stiftelse som är moderföretag och som upprättar koncernbokslut avge en berättelse om koncernen med iakttagande av det som föreskrivs i 1–7 mom. Revisorerna hade av oaktsamhet låtit bli att ge ett uttalande om koncernbokslutet i sin revisionsberättelse.

Revisionsnämnden ansåg att det i princip ska vara tillåtet att avge en ny revisionsberättelse om samma revisionsuppdrag för att rätta ett fel i den tidigare berättelsen, men då kan det anses som en förutsättning enligt god revisionssed att den nya revisionsberättelsen tydligt visar kopplingen till den tidigare berättelsen och anger i vilka delar och varför den tidigare berättelsen har ändrats.

Revisionsnämnden beslutade att ge revisorerna en anmärkning.

Ämnesord: Koncernbokslut, revisionsberättelse, revisorns uttalande

Utskriftsversion
Uppdaterad 13.03.2020