Allmänna risker för finansiering av terrorism
Med finansiering av terrorism avses anskaffning eller insamling av medel med lagligt eller olagligt ursprung antingen direkt eller indirekt för terroristiska ändamål. Processen indelas i momenten insamling, förflyttning och användning av medel.6 Medan kriminella medel i samband med penningtvätt ofta blandas upp i ett lagligt företags tillgångar, är det allmänna målet med finansiering av terrorism att överföra olagliga eller lagliga medel till en aktör som planerar ett terroristbrott.
Finansieringen av terrorism är till sin natur mycket internationell och i praktiken kan det i ett enskilt land samtidigt råda en låg terrorrisk och en hög risk för finansiering av terrorism 7. Skyddspolisen anser att hotet om terrordåd för närvarande ligger på nivå 2 i Finland (på skalan 1–4) och att de mest sannolika faktorerna är högerextrema eller radikala islamistiska enskilda personer eller smågrupper 8. När det gäller radikal islamism har terrorhotet i Europa ökat till följd av de offentliga skändningarna av Koranen och situationen i Gaza 9. Även högerextremismen har gränsöverskridande drag i och med den internationella kommunikationen mellan organisationer och i sociala medier. Till extremhögerns finansiering hör avgifter och donationer samt försäljning av konsertbiljetter och kringprodukter.10
Risken i anslutning till små penningflöden är betydligt högre vid finansiering av terrorism än vid penningtvätt och till exempel prepaid-kreditkort med låg limit är ett finansieringsinstrument som ofta utnyttjas 11. Risken med kontanter ökas av brister i den allmänna förståelsen i Finland för penningbelopp som behövs för terrordåd 12. De hawalaväxlare som är populära i islamiska kulturer och som används för penningöverföring är ett potentiellt sätt att finansiera terrorism internationellt. I den nationella riskbedömningen har hawalaväxlare placerats på den högsta risknivån fyra (”mycket betydelsefull”).13 Hawalaväxlare utan koncession, vilka det har bedömts finnas flera av i Finland, utgör den största risken bland annat på grund av den antagna bristfälliga kundkontrollen 14.
Hos NPO-aktörer (non-profit organization) har risknivån ansetts vara betydelsefull i både den nationella och den överstatliga riskbedömningen 15 16 . I regel är NPO-aktörer föreningar, stiftelser, organisationer, förbund eller partier som inte eftersträvar vinst 17. Enligt FATF:s definition samlar de NPO-aktörer som medför förhöjd risk för finansiering av terrorism i huvudsak in medel eller så betalar de medel på basis av religiös, kulturell, pedagogisk, social eller broderlig verksamhet eller välgörenhet 18. Det låga antalet NPO-fall som framskridit till juridisk utredning tyder på att tvivelaktiga omständigheter eventuellt inte kan upptäckas i tillräcklig utsträckning 19. I anslutning till NPO betonas i riskhanteringen en högklassig kundkontroll, en kundspecifik riskbedömning samt god praxis för iakttagande av sanktioner.
Källhänvisningar
6 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 17. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
7 Terrorist Financing Risk Assessment Guidance, s. 9. (2019). FATF.
8 Nationell terrorhotbedömning 2023. (2023). Skyddspolisen.
9 Nationell terrorhotbedömning 2024. (2024). Skyddspolisen.
10 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 83. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
11 Terrorist Financing Risk Assessment Guidance, s. 9. FATF.
12 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 103. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
13 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 32. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
14 Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen indikaattorit, s. 39, 88. (2023). Irene Heikkilä. Centralen för utredning av penningtvätt.
15 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 126. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
16 Överstatlig riskbedömning, s. 12–13. (2022). Europeiska kommissionen.
17 Rahanpesun indikaattorit, s. 36. (2021). Centralen för utredning av penningtvätt.
18 Terrorist Financing Risk Assessment Guidance, s. 43. (2019). FATF.
19 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 138–139. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.