Allmänna risker för penningtvätt
Med penningtvätt avses att medel som förvärvats genom brott cirkulerar genom ett lagligt betalningssystem för att dölja eller utplåna medlens faktiska karaktär, ursprung eller ägare 2. Vid en lyckad penningtvätt kan man observera fyra faser: att skaffa fram medel genom brott, att placera dem i ett lagligt finansieringssystem, att dölja eller utplåna deras ursprung (t.ex. falska fakturor, lån eller banköverföringar) och slutligen att återinföra vinningen av brottet på en laglig marknad 3. Penningtvätt kan genomföras av både personer som begått ett förbrott (självtvätt) och av tredje parter. De senare är ibland professionella penningtvättare vars verksamhet kan vara omfattande och internationell. Tredje parter används allmänt antingen för att få avstånd mellan medlen och de som begått förbrottet eller på grund av bättre know-how om penningtvätt.4
Att utnyttja juridiska personer är vanligt inom penningtvätt och bedrägerier är den viktigaste brottstypen i ett sådant förfarande. Tillvägagångssätten kan vara att grunda ett nytt företag i bedrägerisyfte, att överta ett företag i svårigheter och att kapa ett lagligt verksamt företag eller att utnyttja ett sådant företags namn. Det har observerats att den organiserade brottsligheten i Finland har kopplingar särskilt till arbetskraftsintensiva branscher samt branscher med låg teknologi och dessutom till affärsverksamhet som har samband med kriminell kultur eller livsstil. Identifieringen av verkliga förmånstagare och upptäckten av tvivelaktiga drag i anslutning till dolda identiteter, såsom användning av bulvaner och avvikande företagsstrukturer, framhävs i fråga om organiserad brottslighet.
Källhänvisningar
2 Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 14. (2021). Isoaho, E. & Kaski, I. Finansministeriet.
3 What is money laundering. (2023). Council of the European Union.
4 Professional Money Laundering, s. 6, 10–11. (2018). FATF.