Frågor och svar

När får en förening rättskapacitet?
Vad innebär föreningens rättskapacitet?
Vem ska underteckna bokslutet?
Vad är förhandsgranskning?
Vad betyder ”stadgarna är förhandsgranskade”?
Ska stadgeändringen behandlas på två möten?
När träder stadgeändringen i kraft?
Kan man rösta via fullmakt på föreningsmötet?
När är föreningsmötet beslutsfört?
Kan styrelsemötet vara ett telefon- eller e-postmöte?
Kan styrelsen avskeda en styrelseledamot?
Hur avgår en styrelseledamot från styrelsen?
När är en styrelseledamot jävig att rösta vid föreningsmötet?
Kan en styrelseledamot bli ansvarig för föreningens skulder?
Kan föreningens medlem bli ansvarig för föreningens skulder?
Har föreningens medlem tillgång till styrelseprotokoll?
Föreningens medlemsförteckning
Kan styrelseordföranden befullmäktiga en person att underteckna ändringsanmälan? Om det är möjligt, hurdan fullmakt ska bifogas till anmälan?
Om jag inte längre är föreningens namntecknare, kan jag själv anmäla min avgång?
Ska föreningen ha ett FO-nummer?
Beskattning av föreningar
Kommunsammanslagningar och föreningens hemort
Vem kan vara verksamhetsgranskare?
Vem är revisor?
När ska en förening välja revisor?
När ska en förening välja revisor?
Måste föreningen ändra sina stadgar för att kunna välja verksamhetsgranskare?

F: När får en förening rättskapacitet?

S: En förening får rättskapacitet i och med registreringen. Föreningen får alltså inte rättskapacitet då grundanmälan har lämnats in till föreningsregistret, utan först efter att föreningen har antecknats i föreningsregistret.


F: Vad innebär föreningens rättskapacitet?

S: Rättskapaciteten innebär att föreningen kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter. En förening med rättskapacitet kan t.ex. inneha lös eller fast egendom, driva handel och ingå avtal samt ta emot donationer.


F: Vem ska underteckna bokslutet?

S: Bokslutet behandlas på styrelsens möte, och det undertecknas av åtminstone de ledamöter av den verksamma styrelsen som närvarar på detta möte. Alla styrelseledamöter behöver inte underteckna bokslutet utan det räcker att en beslutsför styrelse gör det. I fråga om en styrelseledamots ansvar spelar det ingen roll om ledamoten själv har undertecknat bokslutet eller inte.
Varje styrelse svarar för förvaltningen och verksamheten under sin verksamhetsperiod.


F: Vad är förhandsgranskning?

S: Föreningsregistret kan granska föreningens stadgar eller stadgeändring på förhand om föreningen eller dess stiftare ansöker om detta. Förhandsgranskningen är avgiftsbelagd. Läs mer om förhandsgranskning.


F: Vad betyder ”stadgarna är förhandsgranskade”?

Förhandsgranskade stadgar avser sådana stadgar för vilka ett avgiftsbelagt förhandsgranskningsbeslut har fattats i föreningsregistret på ansökan.
Förhandsgranskning används av förbund som låter granska sina stadgar för medlemsföreningarnas användning.
Förhandsgranskade stadgar avser inte de stadgemodeller som finns på föreningsregistrets webbplats.


F: Ska stadgeändringen behandlas på två möten?

S: Föreningens egna stadgar innehåller vanligen paragrafer om hur föreningens stadgar ska ändras. Om stadgarna saknar sådana paragrafer, tillämpas 27 § i föreningslagen enligt vilken stadgeändringen behandlas på ett föreningsmöte och beslutet fattas med tre fjärdedels (¾) majoritet av de givna rösterna.
För att föreningsmötet ska kunna besluta om en stadgeändring, måste behandlingen av ändringen nämnas i möteskallelsen.
Ändring av föreningens namn och/eller hemort är en stadgeändring.


F: När träder stadgeändringen i kraft?

S: Enligt 52 § i föreningslagen träder en stadgeändring i kraft när den antecknas i registret. Stadgeändringen träder alltså inte i kraft när föreningen enligt sina stadgar beslutar om det på sitt möte.
Om föreningens stadgar har förhandsgranskats i föreningsregistret och föreningen godkänner de förhandsgranskade stadgarna på sitt möte, kan föreningen börja tillämpa stadgarna i sin verksamhet genast efter att beslutet har fattats.


F: Kan man rösta via fullmakt på föreningsmötet?

S: En privatperson kan inte använda sin rösträtt via ombud om så inte har bestämts i stadgarna. I fråga om privatpersoner ska stadgarna särskilt nämna rätten att använda fullmakter, om föreningen vill att de kan rösta på föreningsmöten via fullmakt.
En sammanslutning med rättskapacitet (t.ex. ett aktiebolag, en registrerad förening, en stiftelse) som är medlem använder däremot sin rösträtt på föreningsmötet via en företrädare som den har befullmäktigat.


F: När är föreningsmötet beslutsfört?

S: Föreningsmötet är beslutsfört då det har sammankallats enligt föreningens stadgar. Beslutsförheten förutsätter inte att ett visst antal medlemmar är närvarande.


F: Kan styrelsemötet vara ett telefon- eller e-postmöte?

S: Om föreningens alla medlemmar är eniga om saken, kan styrelsemötet hållas via telefon eller e-post. Föreningen kan bestämma i sina stadgar att styrelsen kan fatta beslut på nätet, på ett telefonmöte, per e-post eller via ett annat sådant kommunikationsmedel som gör det möjligt att styrelseledamöterna är i kontakt med varandra under beslutsfattandet.


F: Kan styrelsen avskeda en styrelseledamot?

S: Styrelseledamöterna utses och avskedas alltid av föreningsmötet. Styrelsen kan inte själv avskeda sina ledamöter eller komplettera styrelsen.
Om avskedandet (eller valet av nya ledamöter) behandlas på ett möte som inte är ett stadgeenligt möte vars uppgift det är, ska behandlingen av ärendet nämnas i möteskallelsen.


F: Hur avgår en styrelseledamot från styrelsen?

S: En styrelseledamot kan avgå från styrelsen genom att meddela om detta till styrelsen. Om en styrelseledamot avgår och de kvarstående ledamöterna fortfarande bildar en beslutsför styrelse, kan föreningen verka på så sätt ända tills följande möte för styrelseval hålls. Om hela styrelsen avgår, ska styrelsen se till att föreningsmötet sammankallas för att en ny styrelse ska kunna väljas.


F: När är en styrelseledamot jävig att rösta vid föreningsmötet?

S: En styrelseledamot är jävig i röstning vid val eller avskedande av en revisor, fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, då ärendet berör förvaltning som ledamoten ansvarar för.

Styrelseledamöterna eller föreningens funktionärer får inte heller delta i behandlingen eller lösningen av ett avtal mellan dem och föreningen eller ett annat sådant ärende där deras privata intresse kan vara i strid med föreningens intresse.


F: Kan en styrelseledamot bli ansvarig för föreningens skulder?

S: Föreningens styrelseledamöter svarar i regel inte personligen för föreningens skulder. Observera dock att föreningens styrelse fattar beslut som kollektiv på sina möten och ansvarar för sin verksamhet.
Styrelseledamöterna kan bli ersättningsskyldiga för skada som de har orsakat. Styrelseledamöterna (eller föreningens funktionärer) är nämligen enligt 39 § i föreningslagen skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom att överträda föreningslagen eller föreningens stadgar.


F: Kan föreningens medlem bli ansvarig för föreningens skulder?

S: Enligt 6 § i föreningslagen svarar medlemmarna i en registrerad förening inte personligen för föreningens förpliktelser.


F: Har föreningens medlem tillgång till styrelseprotokoll?

S: Styrelseprotokollen är inte offentliga och föreningens medlemmar har inte tillgång till dem i allmänhet. Föreningen kan dock bestämma i sina stadgar att medlemmarna har rätt att läsa styrelseprotokollen.
Om föreningsmötet har behandlat ett ärende som berör en medlem, har denna medlem rätt att få ett protokollsutdrag ur paragrafen i fråga.


F: Föreningens medlemsförteckning

S: Enligt 11 § i föreningslagen ska styrelsen föra en förteckning över föreningens medlemmar. I förteckningen ska införas varje medlems fullständiga namn och hemort. Föreningens medlemmar har rätt att se dessa uppgifter. Föreningens styrelse beslutar om utlämnande av uppgifterna i förteckningen. Om utlämnande av uppgifter i övrigt stadgas i personregisterlagen. Mer information om dataskydd hittar du på webbplatsen för dataombudsmannens byrå.


F: Kan styrelseordföranden befullmäktiga en person att underteckna ändringsanmälan? Om det är möjligt, hurdan fullmakt ska bifogas till anmälan?

S: Om ändringsanmälan lämnas in på pappersblankett, är det möjligt att befullmäktiga en person. Fullmakten kan vara en individualiserad fullmakt eller en blankofullmakt. En individualiserad fullmakt berättar vad den befullmäktigade får göra. En blankofullmakt anger däremot inte separat fullmaktens innehåll. Fullmakten ska vara daterad, och den undertecknas av fullmaktsgivaren. Bifoga en individualiserad fullmakt till anmälan som styrkt kopia och en blankofullmakt i original.
Obs! Den befullmäktigade kan endast underteckna ändringsanmälan men inte grundanmälan eller upplösningsanmälan.


F: Om jag inte längre är föreningens namntecknare, kan jag själv anmäla min avgång?

Den som har antecknats i föreningsregistret och som antingen själv har avgått eller vars uppdrag annars har upphört kan numera själv lämna in anmälan om detta. Se anvisningar om att anmäla egen avgång.


F: Ska föreningen ha ett FO-nummer?

S: En ideell förening behöver inte ha ett FO-nummer. Om föreningen vill bli införd i handelsregistret eller i skatteförvaltningens register, kommer den i samband med registreringen att få ett FO-nummer. Läs mer om FO-numret och om att ansöka om det.


F: Beskattning av föreningar

S: Skattebyrån på respektive förenings hemort svarar på frågor angående beskattning av föreningar. Beskattningsinformation för allmännyttiga föreningar och stiftelser finns på Skatteförvaltningens webbplats.


F: Kommunsammanslagningar och föreningens hemort

S: När en förenings hemort ändras på grund av kommunsammanslagning behöver föreningen inte göra någon anmälan till föreningsregistret. Uppgiften om föreningens hemort ändras i registeranteckningarna på tjänstens vägnar.


F: Vem kan vara verksamhetsgranskare?

S: Verksamhetsgranskaren ska vara en fysisk person, och han eller hon ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap som med hänsyn till föreningens verksamhet behövs för uppgiften. Verksamhetsgranskaren får inte vara omyndig, försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet. Verksamhetsgranskaren ska vara oberoende vid utförandet av verksamhetsgranskningen.


F: Vem är revisor?

S: Revisorn ska vara en CGR- eller GRM-revisor, en fysisk person eller en CGR- eller GRM-sammanslutning.


F: När ska en förening välja revisor?

S: En förening ska välja revisor om två av följande tre villkor uppfylls:
- balansomslutningen överstiger 100 000 euro
- omsättningen eller motsvarande avkastning överstiger 200 000 euro eller
- antalet anställda överstiger i medeltal tre.


F: När ska en förening välja revisor?

S: Enligt revisionslagen kan föreningar under vissa förutsättningar låta bli att välja revisor. Det är möjligt att inte välja en revisor om högst ett av följande villkor har uppfyllts såväl under den avslutade räkenskapsperioden som under den omedelbart föregående perioden:

  1. balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  2. omsättningen eller motsvarande avkastning överstiger 200 000 euro eller
  3. antalet anställda överstiger i medeltal tre.

Obs! Skyldighet att välja revisor kan även bero på en bestämmelse som godkänts till föreningens stadgar i september 2010 eller därefter.


F: Måste föreningen ändra sina stadgar för att kunna välja verksamhetsgranskare?

S: Om föreningens stadgar har godkänts före den 1 september 2010 och föreningen inte enligt lagen är skyldig att välja revisor, kan föreningen välja verksamhetsgranskare även om revisorn nämns i stadgarna.
Det antal verksamhetsgranskare och suppleanter ska väljas som anges i stadgarna i fråga om revisorer och revisorssuppleanter.
Om en förening enligt sina stadgar ska välja två revisorer och två revisorssuppleanter, kan den förening som enligt lagen är skyldig att välja CGR- eller GRM-revisor välja en CGR- eller GRM-revisor och suppleant samt en verksamhetsgranskare och suppleant.