Avgöranden 2023
På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten.
Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.
Revisionsnämnden 10/2023
Sammandrag av beslutet: CGR- och OFGR-revisorn hade utfört revisioner av bolagets räkenskapsperioder 2016–2017. Revisorns revisionsberättelser innehöll en tilläggsuppgift som framhävde en viss omständighet, nämligen att bolagets eget kapital hade gått förlorat, att bolagets styrelse skulle fortsätta vidta åtgärder för att förbättra bolagets rörelseresultat och att bolaget hade fordringar vilkas betalning till bolaget skulle bekräftas.
Bolaget som revisionen gällde gjorde betydande, på avtal baserade, betalningar till underleverantörer i närståendekretsen under räkenskapsperioderna 2016 och 2017. Revisorn hade utifrån sina arbetspapper identifierat bolagets styrelseledamöter och ägare som närstående, men inte de närstående bolag som fått betalningar. Revisorn hade utvärderat huruvida betalningarna som gjorts till underleverantören var avtalsenliga och dokumenterat att det fanns en företagsekonomisk grund för närståendetransaktionerna. Vid skattegranskningen av bolaget konstaterades att närståendetransaktionerna inte hörde till bolagets näringsverksamhet. Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha förhållit sig med professionell skepticism till bolagets närståendearrangemang.
Enligt arbetspappren för räkenskapsperioderna 2016 och 2017 observerade revisorn att det egna kapitalet var negativt och att bolagets rörelseresultat var svagt. Enligt solvensanalysen i arbetspappren var bolagets solvens i fara och bolagets likviditet krävde åtgärder. Utifrån dokumentationen var det inte till alla delar möjligt att fastställa om revisorn hade vidtagit tillräckliga revisionsåtgärder för att försäkra sig om att det inte förelåg några omständigheter som hotade den fortsatta driften. I sina revisionsberättelser lämnade revisorn inga tilläggsuppgifter om omständigheter som kunde ha gett upphov till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin drift. Revisionsnämnden ansåg att revisorn till den delen handlat på ett sätt som strider mot revisionslagen och mot god revisionssed.
Revisionsnämnden gav revisorn en anmärkning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: professionell skepticism, närståendekrets, fortsatt drift, revisionsdokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag: CGR-revisorn hade varit huvudansvarig revisor i aktiebolaget och upprättat revisionsdokumentation om uppdraget med en programvara som revisionssammanslutningen använde. I revisionstillsynens kvalitetsgranskning upptäcktes brister i revisionsbevisen för uppdraget och i dokumenteringen av revisionsåtgärderna. På grund av detta överlämnade revisionstillsynen revisorns verksamhet till revisionsnämnden för att behandlas som undersökningsärende. Revisionsnämnden konstaterade att det i uppdraget saknades revisionsdokumentation helt eller nästan helt i ett flertal delområden av revisionen. Det revisionsbevis som CGR-revisorn inhämtat kunde till stor del inte bedömas. Av revisionsdokumentationen framgick bland annat inte karaktären, tiden och omfattningen av utförda revisionsåtgärder, resultaten av utförda revisionsåtgärder, inhämtade revisionsbevis, sådana betydande omständigheter som kommit fram under revisionen, slutsatserna om dem och inte heller sådana betydande avgöranden som grundar sig på professionellt omdöme. Revisorns anteckning i granskningslistan samt en kopia av kundens handling som granskats utgör inte någon tillräcklig dokumentering av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att det granskningsprogram som CGR-revisorn använde var av allmän karaktär. Kryssen i granskningsprogrammet verifierade inte den utförda granskningen. På grund av bristerna kan en utomstående kunnig person inte få en uppfattning om hur revisionen hade genomförts. Audit trail saknades. CGR-revisorn hade brutit mot god revisionssed.
Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en varning.
Ämnesord: CGR, revisionsbevis, dokumentation, granskningsprogram, kvalitetsgranskning, varning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumenteringen av dem ger anledning till kritik. Som helhet betraktat ansåg revisionsnämnden att en anmärkning enligt 10 kap. 1 § 1 mom. i revisionslagen är en tillräcklig påföljd för revisorns förfarande.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda väsentliga brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumenteringen av dem ger anledning till grav kritik. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, varning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsberättelsen som revisorn lämnade in saknade lagstadgade uttalanden om verksamhetsberättelsen och därmed uppfyllde revisionsberättelsen inte de i 3 kap. 5 § i revisionslagen ställda kraven. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumenteringen av dem ger anledning till grav kritik. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, revisionsberättelse, inhämtande av bevis, dokumentation, varning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade gett uttalanden om det publika aktiebolagets bokslut för räkenskapsperioderna 2021 och 2022, enligt vilka bolagets bokslut uppfyller de lagstadgade kraven, även om bolaget inte hade upprättat eller bifogat verksamhetsberättelser till sina bokslut såsom bokföringslagen förutsätter. Revisorn hade inte heller i sina verksamhetsberättelser påpekat för bolagets ledning eller på något annat sätt informerat ledningen om att den hade försummat att vidta i aktiebolagslagen föreskrivna åtgärder när det egna kapitalets mål underskrider hälften av aktiekapitalet i boksluten för räkenskapsperioderna 2021 och 2022. Datum för godkännande av bokslutet för räkenskapsperioden 2022 saknades, men revisorn hade inte rapporterat om det. Revisionsnämnden ansåg att de observerade felen och bristerna hade varit så väsentliga och hänfört sig till två successiva räkenskapsperioders verksamhetsberättelser att en anmärkning inte ansågs vara en tillräcklig påföljd utan revisorn gavs en varning.
Ämnesord: publikt aktiebolag, verksamhetsberättelse, felaktig revisionsberättelse, eget kapital, anmärkningsskyldighet, rapportering, varning
Revisionsnämnden 12.12.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I revisionsarbetet upptäcktes brister som gällde revisionsåtgärder, revisionsbevis och dokumentation på flera olika delområden inom revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att revisorn inte i tillräcklig mån hade korrigerat de brister som observerades i den tidigare kvalitetsgranskningen och som ledde till den nya granskningen. Som helhet betraktat ansåg revisionsnämnden att en anmärkning enligt 10 kap. 1 § 1 mom. i revisionslagen är en tillräcklig påföljd för revisorns förfarande.
Ämnesord: lagstadgad revision, revisionsåtgärder, inhämtande av bevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 7.11.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionstillsynen har utifrån de uppgifter som framförts i offentligheten på eget initiativ inlett en utredning om verksamheten av den CGR-revisor som utförde den i 7 kap. i aktiebolagslagen avsedda särskilda granskningen av ett fastighetsaktiebolag och har fört ärendet till revisionsnämnden för bedömning. I en särskild granskning förordnad av regionförvaltningsverket skulle det redas ut hur stor ekonomisk skada minoritetsaktieägarna hade lidit till följd av att fastighetsaktiebolaget utan vederlag och utan ersättning hade överlåtit extra lokaler för att användas av majoritetsaktieägarna.
Revisorn gav ett yttrande om den särskilda granskningen, i vilket revisorn bland annat beskrev sina observationer om grunderna för kostnadsfördelningen för fastigheten, innehållet i underhållskostnaderna samt fastighetsaktiebolagets bokslut och revisionsberättelser. I sitt yttrande framförde revisorn också påståenden om att en kriminell organisation skulle ha deltagit i de byggnadsentreprenader som fastighetsaktiebolaget hade beställt och påståenden om att man genom fastighetsaktiebolaget finansierade den kriminella organisationens verksamhet och dess ledarpersons privatekonomi. Revisorn framförde i sitt granskningsyttrande och i sina utredningar för revisionsnämnden att fastighetsaktiebolaget i själva verket var i den kriminella organisationens bestämmande inflytande och att fastighetsaktiebolagets styrelse och det ombud de anlitat hade gjort sig skyldiga till kriminella handlingar. Till yttrandet hade exempelvis bifogats nyheter om den kriminella organisationen. Till granskningsyttrandet hade bifogats skärmdumpar över dokument, men själva originaldokumenten hade inte bifogats.
Revisionsnämnden ansåg att uppdraget inte hade slutförts enligt förordnandet och att det inte hade framförts sådana godtagbara orsaker i rapporteringen till att uppdraget inte hade utförts. I sin rapportering hade revisorn dragit långtgående slutsatser utifrån flera juridiska oklarheter, samtidigt som kopplingen av slutsatserna till det förordnade uppdraget och till rapporten blev oklar. Rapporteringen uppfyllde inte de krav på objektivitet och professionell skepticism som förutsätts av en revisor, och revisorn hade inte tagit i beaktande sådant material som talade emot de slutsatser hen hade kommit fram till. Dessutom var materialet i granskningsyttrandet bristfälligt och väsentligt material hade inte bedömts utvärderats i den omfattning som uppdraget förutsatte. Revisionsnämnden ansåg att revisorn till denna del uppsåtligen eller åtminstone av grov oaktsamhet hade brutit mot de yrkesetiska principer som är förpliktande för revisorn enligt 4 kap. 1 § i revisionslagen och mot god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen.
Ärendet handlade också om att revisorn hade delat sitt granskningsyttrande i sociala medier och fört fram sina åsikter i sociala medier i egenskap av revisor. Revisorn hade vid flera tillfällen berättat i offentligheten om uppgifter hen fått kännedom om genom den särskilda granskningen och strävat efter att få stor synlighet för sin verksamhet i sociala medier. Revisorn hade varit medveten om att hen hade lagstadgad tystnadsplikt.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn uppsåtligen brutit mot revisorns tystnadsplikt. Enligt revisionsnämnden hade också revisorns ställningstaganden, påståenden och konstateranden i sociala medier klart överskridit vad som kunde anses sakligt med beaktande av revisorns yrkesetiska principer och god revisionssed. Överträdelsen av sekretessbestämmelserna var sådan, att enbart den väsentligen kunde minska allmänhetens förtroende för revisionen och misskreditera hela yrkeskåren.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn genom sitt agerande visade sig vara uppenbart olämplig för revisorsuppdraget och återkallade godkännandet av revisorn. Beslutet ska verkställas omedelbart.
Beslutet har vunnit laga kraft.
Ämnesord: särskild granskning, granskningsyttrande, annan verksamhet som bedrivs som revisor, objektivitet, yrkesetiska principer, yrkesmässigt uppförande, tystnadsplikt, olämplighet som revisor, återkallande av godkännande
Revisionsnämnden 7.11.2023
Sammandrag av beslutet: Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn hade vid kvalitetsgranskningen upptäckt brister i CGR-, OFGR-revisorns verksamhet som stadens huvudansvariga revisor under räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2021. De upptäckta bristerna gällde inhämtning av revisionsbevis och dess dokumentering. Revisionsnämnden undersökte detta och konstaterade att det fanns brister i verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis vid granskningen av bokföring, bokslut och koncernbokslut, vid granskningen av riktigheten av uppgifterna i bokslutet, vid granskningen av hur intern kontroll och riskhantering ordnats, vid granskningen av hur koncernövervakning ordnats och vid granskningen av uppgifterna om grunderna för statsandelar. Den huvudansvariga CGR-, OFGR-revisorn bröt mot god revisionssed inom offentlig förvaltning i sin verksamhet. Revisionsnämnden konstaterade att den inte tillämpar retroaktiva, skärpta krav vid bedömningen av CGR-, OFGR-revisorns verksamhet, utan tolkar god revisionssed inom offentlig förvaltning enligt de krav som gäller vid tidpunkten i fråga. Revisionsnämnden gav CGR-, OFGR-revisorn en varning.
Ämnesord: kommunrevision, revisionsbevis, dokumentation, god revisionssed inom offentlig förvaltning, CGR, OFGR, varning
Revisionsnämnden 7.11.2023
Beslut: PRH/ PRH/388/10000/2023
Sammandrag av beslutet: Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn hade vid kvalitetsgranskningen upptäckt brister i CGR-, OFGR-revisorns verksamhet som stadens huvudansvariga revisor under räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2020. Brister upptäcktes i inhämtning av revisionsbevis och dess dokumentering. Revisionsnämnden undersökte detta och konstaterade att det fanns brister i verifierbarheten av granskningsåtgärder och bevis inom flera delområden: ekonomiplan och revisionsberättelse, förvaltningsrevision, koncernövervakning, offentliga upphandlingar, intern kontroll och riskhantering, granskning av koncernbokslut, granskning av statsandelar och granskning av bokföring och bokslut. Revisionsnämnden inhämtade också ett utlåtande från den revisionssammanslutning som utsetts till stadsrevisor om hur den hade säkerställt tillräckliga resurser för uppdraget och övervakat och stött stadens huvudansvariga revisor. Revisionsnämnden konstaterade att den huvudansvariga CGR-, OFGR-revisorns revisionsåtgärder inte var tillräckliga. Hens revisionsdokumentation var bristfällig. Den huvudansvariga CGR-, OFGR-revisorn bröt mot god revisionssed inom offentlig förvaltning i sin verksamhet. Revisionsnämndens bedömning grundade sig på god revisionssed inom offentlig förvaltning och på normal praxis inom branschen. Revisionsnämnden gav den huvudansvariga CGR-, OFGR-revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till åtgärder.
Ämnesord: kommunrevision, revisionsbevis, dokumentation, god revisionssed inom offentlig förvaltning, revisionssammanslutning, CGR, OFGR, varning
Revisionsnämnden 7.11.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade utfört föreningens revisioner för räkenskapsperioderna 2015–2020 som revisionssammanslutningens huvudansvariga revisor utan att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid bristerna i föreningens interna kontroll (farlig arbetskombination för arbetstagaren). Personen som har lett centralbyrån för föreningen som var föremål för revisionen hade antingen själv godkänt eller låtit sina medarbetare godkänna föreningens fakturor och verifikat, i vilka ledarens reseräkningar är inberäknade. Personen som lett centralbyrån hade fakturerat alltför stora kilometerersättningar för användningen av de leasingbilar hen hyrt. Hens löneärenden hade inte behandlats i föreningens styrelse på det sätt som direktörsavtalet förutsätter, vilket hade lett till att man under flera år hade betalat alltför stora löner. Utifrån revisionsdokumentationen hade revisorn i samband med granskningen av förvaltning försummat att granska de understöd och aktivitetsbidrag som föreningen beviljat samt budgeter och jämföra realiseringen av dem. Revisorn hade upprättat revisionsprotokoll för två räkenskapsperioder om brister hen hade observerat vid granskningen av förvaltning, vilka protokoll hen emellertid inte hade delgett föreningens styrelse utan helt andra personer. Också revisionspromemoriorna hade delgetts huvudsakligen andra än styrelseledamöter även om innehållet i dem tydde på att den rätta distributionen var styrelsen.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn inte i sin verksamhet hade handlat i enlighet med revisionslagen och god revisionssed, och gav revisorn en anmärkning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till påföljder.
Ämnesord: förening, granskning av förvaltning, intern kontroll, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering
Revisionsnämnden 9/2023
Sammandrag: CGR-revisorn hade varit huvudansvarig revisor i börsbolaget och upprättat revisionsdokumentation om uppdraget med en programvara som revisionssammanslutningen använde. I revisionstillsynens kvalitetsgranskning upptäcktes brister i revisionsbevisen för uppdraget och i dokumenteringen av revisionsåtgärderna. På grund av detta överlämnade revisionstillsynen revisorns verksamhet till revisionsnämnden för att behandlas som undersökningsärende. Revisionsnämnden konstaterade att det i uppdraget saknades revisionsdokumentation helt eller nästan helt i ett flertal delområden av revisionen. Det revisionsbevis som CGR-revisorn inhämtat kunde till stor del inte bedömas. Av revisionsdokumentationen framgick bland annat inte karaktären, tiden och omfattningen av utförda revisionsåtgärder, resultaten av utförda revisionsåtgärder, inhämtade revisionsbevis, sådana betydande omständigheter som kommit fram under revisionen, slutsatserna om dem och inte heller sådana betydande avgöranden som grundar sig på professionellt omdöme. Revisorns anteckning i granskningslistan samt en kopia av kundens handling som granskats utgör inte någon tillräcklig dokumentering av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att det granskningsprogram som CGR-revisorn använde var av allmän karaktär. Kryssen i granskningsprogrammet verifierade inte den utförda granskningen. På grund av bristerna kan en utomstående kunnig person inte få en uppfattning om hur revisionen hade genomförts. Audit trail saknades. CGR-revisorn hade brutit mot god revisionssed.
Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en varning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: CGR, revisionsbevis, dokumentation, granskningsprogram, kvalitetsgranskning, varning
Revisionsnämnden 3.10.2023
Sammandrag av beslutet: CGR A hade utfört revisionen av det börsnoterade bolaget X Abp för räkenskapsperioderna som gick ut 31 december 2019 och 31 december 2020. Enligt artikel 10.2e i PIE-förordningen (EU 537/2014) ska revisionsberättelsen innehålla en bekräftelse av att revisionsuttalandet är förenligt med den kompletterande rapport som ska överlämnas till revisionskommittén. CGR-revisor A hade inte inkluderat det här bekräftelseuttalandet i de revisionsberättelser som hen hade överlämnat till X Abp för räkenskapsperioderna 2019 och 2020. Således borde revisionsberättelserna till innehållet betraktas bristfälliga. CGR A framförde inte tillförlitligt dokumenterat revisionsbevis för att hen vid avgivandet av revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2019 och 1 januari–31 december 2020 skulle ha försäkrat sig om att bolagets ansvariga (styrelsen och verkställande direktören) på det sätt som avses i stycke 49 i internationella revisionsstandarden ISA 700 skulle ha anmält om att ha tagit ansvaret för boksluten, det vill säga godkänt och undertecknat boksluten före avgivandet av revisionsberättelserna och att bokslutsversionerna som A har granskat har stämt överens med de slutgiltiga boksluten som bolaget har publicerat. A framförde inte heller tillförlitligt dokumenterat revisionsbevis för att underskiftsdatumen som var antecknade i de revisionsberättelser som hen avgett skulle stämma överens med revisionsberättelsernas faktiska underskiftsdatum. A:s förfarande motsvarade inte den omsorg som krävs av huvudansvarig revisor, och hen hade handlat i strid med god revisionssed som revisionslagen förutsätter. Vad gäller allvarligheten av CGR A:s förfarande som helhet betraktat kunde en anmärkning inte anses vara en tillräcklig påföljd för hens förfarande. Ärendet gällde revisionen av ett börsnoterat bolag. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR A en varning.
Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade revisorns besvär mot beslutet.
Ämnesord: lagstadgad revision, börsnoterat bolag, godkännande av bokslut, revisionsbevis, revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 3.10.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumenteringen av dem ger anledning till kritik. Som helhet betraktat ansåg revisionsnämnden att en anmärkning är enligt 10 kap. 1 § 1 mom. i revisionslagen en tillräcklig påföljd för revisorns handlande.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 31.8.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. En ny granskning som utfördes 2022 visar att CGR-revisorn A inte på ett tillräckligt sätt har rättat till de brister som observerades i kvalitetsgranskningen 2019 och som ledde till den nya granskningen. A:s till revisionstillsynen inlämnade dokumentation av revisionsuppdraget är fortfarande bristfällig, och den uppfyller inte det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på ett korrekt sätt. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumenteringen av dem ger anledning till kritik. Som helhet betraktat ansåg revisionsnämnden att en anmärkning är enligt 10 kap. 1 § 1 mom. i revisionslagen en tillräcklig påföljd för revisorns handlande. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade revisorns besvär mot beslutet.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 31.8.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen.
Utifrån revisionsdokumentationen hade bolagets styrelse fattat beslutet om val av revisor för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2019. Vid val av revisor följdes inte den lagenliga beslutsprocessen och revisorn hade således inget uppdrag som uppstått i behörig ordning och ingen rätt att utföra revisionen.
I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes också brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder eller bevis i flera olika delområden inom revisionen. Dessutom upptäcktes brister i de granskningsåtgärder som revisorn hade utfört.
Revisionsnämnden konstaterade att utförande av revision utan att ha blivit vald till revisor på behörigt sätt och andra i revisorns förfarande iakttagna brister betydde att revisorn avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: utförande av revision utan val, dokumentation, bevis, varning
Revisionsnämnden 31.8.2023
Beslut: PRH/2006/10000/2022
Sammandrag av beslutet: GR-/OFGR-revisorns revisionsdokumentation var väsentligen bristfällig i revisionerna av ett allmännyttigt samfund för räkenskapsperioderna 2020 och 2021. Utifrån revisionsdokumentationen var det svårt att avgöra vilka revisionsåtgärder hen hade vidtagit i sitt arbete och hurdant revisionsbevis hen hade inhämtat som grund för avgivande av standarutformade revisionsberättelser.
Granskningen av iakttagandet av ARA-bestämmelserna som anses vara väsentliga i verksamheten av det samfund som var föremål för granskningen kunde inte heller verifieras på basis av revisionsdokumentationen. De uttalanden som hade getts om boksluten var felaktiga eftersom de saknade väsentliga noter.
Revisionsnämnden konstaterade att en omsorgsfullt upprättad dokumentation är av väsentlig betydelse när revisorns arbete bedöms i efterhand. Revisorns klandervärda handlande gällde centrala revisionsåtgärder samt brister i revisionsdokumentationen och rapporteringen därav. Revisionsnämnden gav revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till att påföra en påföljd.
Ämnesord: allmännyttigt samfund, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering, granskning av förvaltning
Revisionsnämnden 20.6.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn som var stiftelsens huvudansvariga revisor hade lämnat en standardutformad revisionsberättelse om revisionen av stiftelsens räkenskapsperiod 1 januari–31 december 2021. Ärendet överlämnades till Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn för behandling efter att PRS stiftelsetillsyn hade lagt märke till eventuella brister i stiftelsens verksamhetsberättelse samt närståendetransaktioner och att stiftelsen inte hade upprättat ett koncernbokslut. Först efter att PRS stiftelsetillsyn tagit kontakt hade stiftelsens styrelse upprättat ett koncernbokslut och kompletterat sin verksamhetsberättelse. CGR-revisorn hade sedan som huvudansvarig revisor lämnat en ny standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2021. Revisionsnämnden bedömde verksamheten av stiftelsens huvudansvariga CGR-revisor och den revisionssammanslutning som var stiftelsens revisor. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn hade agerat i strid med god revisionssed när hen hade lämnat den första standardutformade revisionsberättelsen trots bristerna i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Revisionsnämnden gav CGR-revisorn en anmärkning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till åtgärder.
Ämnesord: stiftelse, lagstadgad revision, förvaltningsrevision, närståendetransaktioner, ändamålet för stiftelsens verksamhet, koncernbokslut, sammanställning av bokslut, revisionssammanslutning, CGR-revisor, anmärkning
Revisionsnämnden 20.6.2023
Sammandrag av beslutet: Det inleddes en undersökning om OFR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Det upptäcktes väsentliga brister i revisorns dokumentation som gällde en revision av en kommun. Därutöver uppfyllde dokumentationen inte kravet på korrekt dokumentering av revisionsarbetet i enlighet med god revisionssed inom offentlig förvaltning. På grund av den bristfälliga revisionsdokumentationen var det svårt att konstatera vilka revisionsåtgärder revisorn hade vidtagit särskilt vad gäller ordnandet av den interna kontrollen och koncernövervakningen samt granskningen av offentliga upphandlingar. Därutöver fanns det inte revisionsbevis för granskningen av riktigheten hos jämförelsetal i bokslutet och alla noter. Dokumenteringen av de vidtagna granskningsåtgärderna hade delvis skett först efter att revisionsberättelsen hade avgetts.
Revisionsnämnden ansåg att revisorns klandervärda handlande hänförde sig till brister i dokumentationen av väsentliga granskningsåtgärder i revisionen av kommunen. Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en varning.
Ämnesord: kommunrevision, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation
Revisionsnämnden 20.6.2023
Sammandrag av beslutet: Det inleddes en undersökning om OFGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisorns dokumentation som gällde en revision av en kommun var bristfällig inom väsentliga delområden. Det upptäcktes väsentliga brister i dokumentationen som gällde granskningen av bokföringen, bokslutet och koncernbokslutet samt granskningen av riktigheten hos de uppgifter som presenterats i bokslutet. På grund av dessa brister uppfyllde granskningen inte kravet på korrekt dokumentering av revisionsarbetet i enlighet med god revisionssed inom offentlig förvaltning. Revisorn hade bland annat försummat att se till om kraven på avsättningar som gjorts i kommunens bokslut hade uppfyllts.
Revisionsnämnden ansåg att revisorns klandervärda handlande förknippades med brister i dokumentationen av väsentliga granskningsåtgärder i revisionen av kommunen. Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en varning.
Ämnesord: kommunrevision, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation
Revisionsnämnden 23.5.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Det upptäcktes flera brister i fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis. Bristerna gällde verifierbarheten av granskningsåtgärderna och av beviset i granskningen av delintäktsföring och de noter som gällde den. Noterna till bolagets bokslut innehöll inte alla väsentliga noter som förutsätts i bokföringsnämndens allmänna anvisning av den 30 september 2008 om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad. På basis av observationerna i kvalitetsgranskningen hade revisorn inte enligt god revisionssed skaffat tillräckligt med ändamålsenligt revisionsbevis som stöd för sitt uttalande om bokslutet. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Ämnesord: lagstadgad revision, redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad, inhämtande av revisionsbevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 23.5.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder eller bevis i flera olika delområden inom revisionen. Därtill upptäcktes brister i revisorns granskningsåtgärder. Revisionsnämnden konstaterade att bristerna som hade upptäckts i revisorns förfarande innebar att revisorn avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Ämnesord: dokumentation, bevis, anmärkning
Revisionsnämnden 23.5.2023
Beslut: PRH-404-10000-2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att nämnda brister i revisorns revisionsåtgärder och i dokumentering av dem ger anledning till kritik. Som helhet betraktat ansåg revisionsnämnden att enligt 10 kap. 1 § 1 mom. i revisionslagen är en anmärkning en tillräcklig påföljd för revisorns handlande.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 25.4.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade utfört revisionerna av en stiftelse för räkenskapsperioderna 2015–2019 i revisionssammanslutningens namn och undertecknat revisionsberättelserna utan att säkerställa om stiftelsen hade utsett revisionssammanslutningen till revisor för räkenskapsperioderna 2015–2019. Det hade upptäckts flera brister i förvaltningen av stiftelsen som varit föremål för granskningen. De mest allvarliga bristerna gällde försummelser av att följa styrelsens omsorgsplikt och av den interna kontrollen, och därmed misstänks stiftelsens ombud för att ha förskringat en betydande mängd medel från stiftelsens bankkonto. Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha varit mer omsorgsfull vid granskningen av de medel som grundlöst hade tagits ut från bankkontot och fäst uppmärksamhet vid risken för oegentlighet som orsakas av bristerna som revisorn hade upptäckt i stiftelsens förvaltning. De grundlösa uttagen av medel hade samtidigt inneburit att revisorns standardutformade uttalanden som gällde bokslut hade varit felaktiga.
De andra bristerna som upptäcktes i stiftelsens förvaltning gällde bland annat den tidpunkt när boksluten blir färdiga, styrelsens sammansättning, förfarandet vid val av styrelseledamöter, ärenden som behandlats vid stiftelsens årsmöten och mötenas beslutsförhet, beslutsförfarandet angående bidrag som stiftelsen beviljat och stiftelsens stadgar.
Revisorn hade i revisionsberättelserna som avgetts för räkenskapsperioderna 2015–2019 rapporterat om försenade bokslut och om en del av andra brister som gällde stiftelsens förvaltning i revisionsprotokollen som avgetts för räkenskapsperioderna 2018 och 2019. De upptäckta bristerna hade varit långvariga och så pass allvarliga att revisorn i revisionsberättelserna borde ha påpekat om de brister som hen upptäckt.
Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till att påföra en påföljd.
Ämnesord: stiftelse, val av revisor, rätt att utföra revision, granskning av förvaltning, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering
Revisionsnämnden 23.3.2023
Beslut: PRH-1072-10000-2022
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisorn har i sitt uttalande i revisionsberättelsen angett att bokslutet uppfyller de lagstadgade kraven. I det här avseendet måste revisorns uttalande anses vara felaktigt eftersom bokslutet saknar väsentliga noter som avses i 2 kap. i bokföringsförordningen. Bestämmelserna i bokföringsförordningen är inte dispositiva, och att iaktta dem är således inte en omdömesfråga: bolagets ledning kan inte besluta att avvika från dem och låta bli att ta upp de noter som är väsentliga.
Revisorn har undertecknat revisionsberättelsen i sitt eget namn, även om extra bolagsstämma hade valt en revisionssammanslutning till revisor. I revisionsberättelsen har revisorn använt vi-formen men har inte undertecknat berättelsen i revisionssammanslutningens namn. Revisionsanteckningen har gjorts i revisionssammanslutningens namn. I sitt svar som gäller kvalitetsgranskningen har revisorn konstaterat att det var fråga om ett slarvfel.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn av oaktsamhet hade handlat på det ovan berättade sättet i strid med god revisionssed som 4 kap. 3 § i revisionslagen förutsätter. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Ämnesord: lagstadgad revision, felaktig revisionsberättelse, omsorg, anmärkning
Revisionsnämnden 23.3.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att den till revisionstillsynen inlämnade dokumentationen av revisionsuppdraget i fråga måste anses vara väsentligen bristfällig. Den uppfyller inte heller det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på korrekt sätt.
Dessutom innehåller revisorns revisionsberättelse inte de uttalanden som förutsätts i 3 kap. 5 § 2 mom. 3) och 4) punkterna i revisionslagen (1141/2015) om huruvida verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberättelser och huruvida uppgifterna i räkenskapsperiodens verksamhetsberättelse och bokslut är enhetliga.
Revisorn hade också i sin föregående kvalitetsgranskning 2018 fått resultatet underkänt. På grund av de brister som upptäcktes i revisionsuppdraget i fråga hade revisionsnämnden gett revisorn en anmärkning 2021. Observationerna vid kvalitetsgranskningen 2022 och det nya underkända resultatet visade att revisorn inte hade förbättrat sin verksamhet och hade inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att utveckla kvaliteten på sitt revisionsarbete. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, felaktig revisionsberättelse, utveckling av kvaliteten på revisionsarbete, varning
Revisionsnämnden 23.3.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att den till revisionstillsynen inlämnade dokumentationen av revisionsuppdraget i fråga måste anses vara väsentligen bristfällig. Den uppfyller inte heller det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på korrekt sätt.
Dessutom innehåller revisorns revisionsberättelse inte de uttalanden som förutsätts i 3 kap. 5 § 2 mom. 3) och 4) punkterna i revisionslagen (1141/2015) om huruvida verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberättelser och huruvida uppgifterna i räkenskapsperiodens verksamhetsberättelse och bokslut är enhetliga.
En ny granskning som utfördes 2022 visar att revisorn inte på ett tillräckligt sätt har rättat de brister som observerades i kvalitetsgranskningen 2019 och som ledde till den nya granskningen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, felaktig revisionsberättelse, utveckling av kvaliteten på revisionsarbete, varning
Revisionsnämnden 15.2.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade varit revisor för stiftelsen under räkenskapsperioderna 1 januari 2019–31 december 2019, 2020 och 2021. För räkenskapsperioden 2019 hade revisorn avgett en revisionsberättelse som hade innehållit en tilläggsuppgift som framhävde en viss omständighet. Revisorn hade rapporterat om sin observation i en promemoria till stiftelsens styrelse. Revisorn hade i fråga om revisionen för räkenskapsperioden 2020 avgett en standardutformad revisionsberättelse och rapporterat om sina observationer på en revisionspromemoria.
Revisorn hade identifierat en farlig arbetskombination i stiftelsen. Revisionsnämnden ansåg att det i revisorns arbetspapper hade gjorts revisionsanteckningar, men på grund av arbetspappren var det inte i alla avseenden möjligt att verifiera de utförda granskningsåtgärderna för att hantera de upptäckta riskerna i fråga om arbetskombinationen. Revisionsnämnden ansåg att revisorn i revisionen av stiftelsen för räkenskapsperioden 2019 hade upptäckt en eller flera brister som hade förknippats med stiftelsens interna kontroll. Av arbetspappren framgick ändå inte om bristerna antingen tillsammans eller isär borde ha ansetts betydande. Det framgick inte heller av arbetspappren för räkenskapsperioden 2020 hur revisorn hade fäst uppmärksamhet vid bristerna i den interna kontrollen. Revisionsnämnden ansåg att revisorn senast i revisionen av räkenskapsperioden för 2020 också borde ha bedömt förutsättningar för strängare rapportering. Revisorn hade i fråga om räkenskapsperioden för 2020 utfört granskningen av stiftelsens förvaltning. I arbetspappren hade det antecknats som observation att stiftelsens styrelses mötesprotokoll inte till alla delar hade undertecknats. Det framgick inte av protokollen vilka styrelsemedlemmar som hade varit närvarande i möten. Det framgick inte av revisorns arbetspapper om revisorn hade kommunicerat till stiftelsens styrelse om de upptäckta bristerna som gällde styrelsens protokoll. Revisorn hade inte rapporterat om de brister som hen upptäckt. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Ämnesord: stiftelse, rapportering, farlig arbetskombination, granskning av förvaltning, anmärkning
Revisionsnämnden 15.2.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade varit revisor för stiftelsen under räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2017 och 2018. I revisionsberättelsen hade revisorn avgett ett uttalande utan reservation om båda räkenskapsperioderna. För räkenskapsperioden 1 januari 2017–31 december 2017 hade revisorn avgett ett revisionsprotokoll där hen hade uppmanat stiftelsens styrelse att fästa uppmärksamhet vid processer inom ekonomiförvaltning, vid interna kontroller och vid hur stiftelsens direktör använder kredit- och bankkort. Revisionspromemorian som avgetts för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2018 innehöll rapportering av delvis samma omständigheter.
Revisionsnämnden konstaterade att det förutsätts att revisorns rapportering ska vara konsekvent och stegvis strängare, om granskningsobjektet inte vidtar åtgärder för att hantera de omständigheter som revisorn har framfört. Revisionsnämnden ansåg att revisorn i sin revision hade dokumenterat de observationer som hen gjort om att bristerna om vilka hen tidigare hade påpekat inte hade åtgärdats. Revisionsnämnden ansåg att revisorns rapportering i revisionspromemorian i detta fall inte var konsekvent och att revisorn inte på ett tillräckligt sätt hade dokumenterat omdömet som gällde rapporteringen. Därutöver hade revisorn i revisionen av stiftelsen för räkenskapsperioden 2018 upptäckt en eller flera brister som hade förknippats med stiftelsens interna kontroll. Eftersom den farliga arbetskombinationen väsentligt hade förknippats med de brister som redan under föregående räkenskapsperiod hade upptäckts i stiftelsens direktörs räkningar, borde revisorn i sin rapportering ha fäst särskild uppmärksamhet vid den farliga arbetskombinationen som hen upptäckt. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.
Ämnesord: stiftelse, rapportering, farlig arbetskombination, anmärkning
Revisionsnämnden 6/2023
Helsingfors förvaltningsdomstol har genom sitt beslut den 18 april 2024 (liggarenummer 2433/2024) upphävt revisionsnämndens beslut och tagit bort anmärkningen till revisionssammanslutningen.
Sammandrag av revisionsnämndens beslut: Revisorn som hade varit anställd hos revisionssammanslutningen hade avgett aktiebolagets revisionsberättelse i revisionssammanslutningens namn. Revisionssammanslutningen kunde inte lämna in den revisionsdokumentation som anknyter till revisionsberättelsen vid kvalitetsgranskningen som utfördes av revisionstillsynen, varför man började reda ut revisionssammanslutningens verksamhet som undersökningsärende. Det hade framgått vid kvalitetsgranskningen att revisorn inte längre var anställd hos revisionssammanslutningen. En överenskommelse hade träffats om att revisionsdokumentationen är revisionssammanslutningens egendom och förblir i revisionssammanslutningens besittning. Enligt revisionssammanslutningens redogörelse saknades uppdragets revisionsdokumentation nästan helt.
Revisionsnämnden ansåg att eftersom en överenskommelse hade träffats om att revisionsdokumentationen är revisionssammanslutningens egendom, gällde den skyldighet till förvaring av revisionsdokumentation som avses i 4 kap. 4 § i revisionslagen revisionssammanslutningen. Revisionsnämnden ansåg att revisionssammanslutningen av oaktsamhet hade handlat på ett sätt som står i strid med god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen, samt i strid med 4 kap. 4 § och 4 kap. 10 § i revisionslagen, då den hade underlåtit att övervaka att revisionsdokumentationen samlas in och förvaras i enlighet med revisionslagen.
Revisionsnämnden beslutade att ge revisionssammanslutningen en anmärkning.
Ämnesord: revisionsdokumentation, revisionssammanslutning, anmärkning
Revisionsnämnden 5/2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR/OFGR-revisorns och revisionssammanslutningens verksamhet under revisionen av bostadsaktiebolaget. Bostadsaktiebolagets bolagsstämma hade bemyndigat bolagets styrelse att välja revisor. Styrelsen hade för sin del bemyndigat styrelseordföranden att komma överens om revisionen med revisionssammanslutningen.
Revisionsnämnden konstaterade att utifrån 9 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag och bostadsaktiebolagets bolagsordning hade bolagsstämman varit ensam behörig att välja bolagets revisor. Bolagsstämman kan inte på behörigt sätt överföra sina befogenheter till bolagets styrelse i fråga om val av revisor. Revisionssammanslutningen och den huvudansvariga CGR/OFGR-revisorn borde ha avstått från att utföra revisionen om inte bostadsaktiebolaget sänder dem ett beslut om valet av revisor som utförts på ett ändamålsenligt sätt vid bolagsstämman i enlighet med 9 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag. Enligt utredningen hade detta inte skett. Trots det hade den huvudansvariga revisorn utfört revisionen och avgett revisionsberättelsen för räkenskapsperioden i revisionssammanslutningens namn. Därmed hade både den huvudansvariga revisorn och revisionssammanslutningen handlat oaktsamt och genom sitt handlande brutit mot de yrkesetiska principer och god revisionssed som föreskrivs i 4 kap. 1 och 3 § i revisionslagen.
Revisionsnämnden beslutade att ge både CGR/OFGR-revisorn och revisionssammanslutningen en anmärkning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: lagstadgad revision, bostadsaktiebolag, lagenligt valförfarande av revisor, revisionssammanslutning, huvudansvarig revisor, anmärkning
Revisionsnämnden 2/2023
Sammandrag av beslutet: Det hade upptäckts brister i CGR-revisorns verksamhet som gällde revisionen av aktiebolaget. Det inleddes en undersökning om CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden fäste uppmärksamhet i synnerhet vid att det granskade aktiebolagets transaktioner förknippades med omständigheter som avvek från ordinär affärsverksamhet. Särskilt det stora värdet av aktiebolagets anläggningstillgångar och de till leverantören betalda betydande förskottsbetalningarna betraktades som omständigheter som avvek från det ordinära. Dessa omständigheter hade gett CGR-revisorn en särskild orsak till omsorg och yrkesmässig aktsamhet. För att dra slutsatser för revisionen betonades i uppdraget betydelsen av tillräckligt bevis och tillräcklig dokumentation.
Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn borde ha bildat en bättre uppfattning om väsentliga faktorer som förknippades med kundföretaget och andra externa faktorer, såsom bolagets verkliga natur, syftet med dess funktioner och vilka slags uppdrag bolaget utför och planerar att utföra (ISA 315.11). Det verkliga syftet med de av aktiebolaget utförda uppdrag förblev oklart för CGR-revisorn. Det fanns brister i granskning av närståendekretstransaktioner. Flera bokslutsposter förknippades med osäkerhet. Revisorns granskningsåtgärder var inte tillräckliga för att hantera riskerna. Trots osäkerheterna och bristerna på bevis hade CGR-revisorn avgett en standardutformad revisionsberättelse. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en varning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: Aktiebolag, lagstadgad revision, CGR-revisor, yrkesmässig aktsamhet, bevis, närståendekretstransaktioner, osäkerhet vid bokslutsposter, varning
Revisionsnämnden 15.2.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att den till revisionstillsynen inlämnade dokumentationen av revisionsuppdraget i fråga måste anses vara väsentligen bristfällig. Den uppfyller inte heller det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på korrekt sätt.
Revisorn hade också i sin föregående kvalitetsgranskning 2018 fått resultatet underkänt. På grund av de brister som upptäcktes i revisionsuppdraget i fråga hade revisionsnämnden gett revisorn en varning 2019. Observationerna vid kvalitetsgranskningen 2022 och det nya underkända resultatet gav anledning till grav kritik och visade att revisorn inte hade förbättrat sin verksamhet och hade inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att utveckla kvaliteten på sitt revisionsarbete. Revisionsnämnden beslutade att återkalla revisorns godkännande som CGR- och GR-revisor.
Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade revisorns besvär mot beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte besvärstillstånd till förvaltningsdomstolens beslut.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, utveckling av kvaliteten på revisionsarbete, återkallande av godkännande
Revisionsnämnden 25.1.2023
CGR-revisorn var under räkenskapsperioderna 2016–2018 revisor i ett fastighetsinvesteringsbolag som inriktar sig på bostadsinvestering. Fokus för bolagets förvaltningsfastighetsverksamhet låg på partihandelsmarknaden för bostadslägenheter, där bolaget hade som mål att förvärva flera lägenheter på en gång från samma bostadsaktiebolag och samtidigt utnyttja den så kallade portföljrabatten. Bolagets affärsverksamhet grundade sig på inkomster från uthyrning av bostadslägenheter samt inkomster från försäljning av bostadslägenheter. Bolagets operativa verksamhet var negativ under räkenskapsperioderna 2016, 2017 och 2018. En betydande del av bolagets rörelseresultat i bokslutet utgjordes av förändringen i förvaltningsfastigheternas verkliga värde, som bolaget redovisade i resultatet i enlighet med den internationella revisionsstandarden IAS 40. Bolagets bokslut visade inte alls någon förlust, varken under bolagets verksamhetstid eller innan bolaget försattes i konkurs, på grund av de positiva värdeförändringarna i förvaltningsfastigheterna, som bokfördes i bolagets rörelseintäkter.
Förändringen i tillgångarnas verkliga värde som bokfördes som intäkter, grundade sig på värdeintyg som utarbetats av en utomstående sakkunnig på uppdrag av bolaget. Bolaget bokförde värdeförändringarna utifrån den lägenhetsspecifika värderingen (single sales). Bolaget tillämpade IFRS-redovisningsstandard, som innehåller krav på tilläggsupplysningar bland annat när det gäller förfarandet för värderingen enligt verkligt värde och de antaganden som ska användas. Den lägenhetsspecifika värderingen nämndes inte i boksluten för räkenskapsperioderna 2016 och 2017.
Bolaget planerade en aktieemission och det tillhörande prospektet hade publicerats 25.5.2018. I prospektet nämndes risker som är betydande med tanke på bolagets fortsatta drift. I anslutning till genomförandet av aktieemissionen hade det 27.2.2018 begärts ett utlåtande om rörelsekapitalet av revisorn, vilket revisorn dock inte hade gett. Revisorn lämnade 23.4.2018 en standardutformad revisionsberättelse om bokslutet 31.12.2017.
Revisionsberättelsen 2016 är också enligt standardutformningen. Revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2018 innehöll tilläggsuppgifter enligt 3 kap. 5 § 7 mom. i revisionslagen om fortsatt drift. Enligt noterna till bokslutet 2018 kan de ökade finansieringskostnaderna enligt bolagets ledning leda till att bolagets driftskapital inte räcker till för de följande 12 månaderna och dessa omständigheter kan ge upphov till betydande tvivel om bolagets förmåga till fortsatt drift.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn handlat i strid med revisionslagen 3 kap. 5 § och med god revisionssed då hen granskat noterna i bokslutet, eftersom revisorn inte hade fäst tillräcklig vikt vid noternas riktighet och omfattning. Dessutom ansåg revisionsnämnden att revisorns bristfälliga förfarande hade samband med revisionsåtgärdernas verifierbarhet och iakttagandet av revisorns yrkesetiska principer under ett flertal olika räkenskapsperioder. Revisorn borde ha visat professionell skepticism och aktsamhet i granskningen av ledningens uppskattningar i redovisningen. Revisorn hade inte i tillräcklig utsträckning försäkrat sig om huruvida värderingsprincipen för de uppskattningar som bolagets ledning tillämpade i redovisningen var motiverad och utan uppsåt. Därutöver konstaterade revisionsnämnden att revisorn vid revisionen av räkenskapsperioden 2017 inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder under förhållanden där det förekom omständigheter som kunde ha gett upphov till väsentlig misstanke om bolagets förmåga att fortsätta sin drift.
Revisionsnämnden röstade om påföljden. Revisionsnämnden beslutade förbjuda revisorn att utföra revisioner och underteckna revisionsberättelser under en bestämd tid på sex (6) månader. De medlemmar i revisionsnämnden som förordade en varning ansåg att även om revisorns agerande var klandervärt, skulle en varning ha varit en tillräcklig påföljd.
Ämnesord: verkligt värde, uppskattning i redovisning, fortsatt drift, dokumentation, bevis, god revisionssed, yrkesetiska principer, professionell skepticism, ledningens uppsåt, verksamhetsförbud på viss tid
Revisionsnämnden 25.1.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade inte fäst tillräckligt med uppmärksamhet vid iakttagandet av räntestödslagstiftningen som anses väsentlig i ett allmännyttigt samfunds verksamhet. Revisorn hade inte försäkrat sig om iakttagandet av självkostnadsprincipen vid förvaltningstjänsteavgifter som moderbolaget hade debiterat av samfundet, vid efterkalkyler som samfundet hade upprättat eller vid kalkyler över bestämmande av hyra. Av revisorns revisionsdokumentation framgick inte de granskningsåtgärder som eventuellt hade inriktats mot efterkalkylerna.
Revisionsnämnden ansåg att revisorns klandervärda handlande gällde granskningen av iakttagandet av ARA-bestämmelser som anses väsentliga i verksamheten av det samfund som var föremål för granskningen. De utförda granskningsåtgärderna, revisionsdokumentationen som gällde åtgärderna och rapporteringen var bristfälliga. Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en anmärkning.
Ämnesord: samfund som ARA utnämnt till allmännyttigt, granskning av förvaltning, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering
Revisionsnämnden 25.1.2023
Sammandrag av beslutet: CGR-/OFGR-revisorn hade inte fäst tillräckligt med uppmärksamhet vid iakttagandet av räntestödslagstiftningen som anses väsentlig i ett allmännyttigt samfunds verksamhet. Noterna till samfundets bokslut saknade väsentliga uppgifter i anslutning till detta. Revisorn hade gett ett uttalande och yttrande om verksamhetsberättelsen trots att verksamhetsberättelsen inte hade bifogats till samfundets bokslut.
Revisorn hade inte försäkrat sig om iakttagandet av självkostnadsprincipen vid förvaltningstjänsteavgifter som moderbolaget hade debiterat av samfundet. Enligt revisorns redogörelse kunde efterkalkyler inte granskas i samband med revisionen eftersom samfundet inte hade upprättat dem för den granskade räkenskapsperioden. Revisorn hade muntligt påpekat om ärendet. Enligt räntestödslagstiftningen har det från och med den räkenskapsperiod som började 2017 varit obligatoriskt att upprätta efterkalkyler, och av dem framgår hur självkostnadsprincipen har iakttagits. Av revisorns revisionsdokumentation framgick inte de granskningsåtgärder som eventuellt hade inriktats mot kalkylerna över bestämmande av hyra.
Revisionsnämnden ansåg att revisorns klandervärda handlande gällde granskningen av iakttagandet av ARA-bestämmelser som anses väsentliga i verksamheten av det samfund som var föremål för granskningen. De utförda granskningsåtgärderna, revisionsdokumentationen som gällde åtgärderna och rapporteringen var bristfälliga. Uttalandet som hade getts om bokslutet var felaktigt. Också uttalandet och yttrandet som hade getts om verksamhetsberättelsen var felaktiga. Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en varning.
Ämnesord: samfund som ARA utnämnt till allmännyttigt, noter till bokslut, granskning av förvaltning, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering, revisionsberättelse
Revisionsnämnden 25.1.2023
Sammandrag av beslutet: OFGR-revisorn hade inte fäst tillräckligt med uppmärksamhet vid iakttagandet av räntestödslagstiftningen som anses väsentlig i ett allmännyttigt samfunds verksamhet. Noterna till samfundets bokslut hade saknat väsentliga uppgifter i anslutning till detta.
Revisorn hade inte försäkrat sig om iakttagandet av självkostnadsprincipen vid förvaltningstjänsteavgifter som moderbolaget hade debiterat av samfundet, vid efterkalkyler som samfundet hade upprättat och vid kalkyler över bestämmande av hyra. Efterkalkylen som samfundet hade upprättat för räkenskapsperioden 2019 innehöll ett betydande fel. Revisionsnämnden ansåg att revisorns klandervärda handlande gällde granskningen av iakttagandet av ARA-bestämmelser som anses väsentliga i verksamheten av det samfund som var föremål för granskningen. De utförda granskningsåtgärderna, revisionsdokumentationen som gällde åtgärderna och rapporteringen var bristfälliga. De uttalanden som hade getts om bokslutet var felaktiga. Enligt ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorn en varning.
Ämnesord: samfund som ARA utnämnt till allmännyttigt, noter till bokslut, granskning av förvaltning, revisionsåtgärder, revisionsdokumentation, rapportering, revisionsberättelse
Revisionsnämnden 25.1.2023
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes det på grund av kvalitetsgranskningen brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att den till revisionstillsynen inlämnade dokumentationen av revisionsuppdraget i fråga innehåller väsentliga brister. Den uppfyller inte heller det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på korrekt sätt. De ovannämnda bristerna i revisorns revisionsåtgärder och i dokumentering av dem gav anledning till grav kritik. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.