Revisionsnämndens avgöranden 2020

På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten. Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.

Revisionsnämnden 3/2020

Beslut: PRH 3/2020 (pdf, 0,13 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Revisor X hade avgett en revisionsberättelse med rubriken "Uttalande", och den här rapporten hade omfattat ett uttalande om att Y Ab, som hade försatts i konkurs, var överskuldsatt enligt 4 § i lagen om återvinning till konkursbo (återvinningslagen).

I avsnittet om överskuldsättning i sin rapportering hade X tagit upp Y Ab:s eget kapital och verksamhetens lönsamhet och konstaterat att det med tanke på bolagets överskuldsättning var väsentligt att bedöma grundaffärsverksamhetens lönsamhet, de verkliga värdena av bestående aktiva (fastigheter och maskiner samt anordningar), uppkomsten av extraordinära kostnader, going concern-bedömningen av fortsatt drift och gäldenärens möjlighet att få mer finansiering i form av eget kapital. Efter detta hade X i avsnittet om överskuldsättning i sin revisionsberättelse behandlat bland annat utvecklingen av bolagets förluster, framställandet av skulder som kortfristiga och långfristiga skulder, bolagets möjlighet att höja kontolimitens skuldsaldo, bolagets quick ratio-nyckeltal, den tilläggsfinansiering som bolaget fått och de garantier som en aktieägare i bolaget lämnat, ändringen av bolagets leverantörsskulder, förhållandet mellan kortfristiga skulder och långfristiga skulder, effekten av eventuella periodiseringsfel, värderingen av börsnoterade aktier, värderingen av lånefordringar på en aktieägare i Y Ab och bolagets tilläggsfinansiering samt borgensmannens ställning.

Nämnden konstaterade att det granskningssätt som X använt och hans motiveringar till uttalandet om överskuldsättning inte motsvarar kraven enligt 4 § i återvinningslagen. I sin bedömning av överskuldsättningen har X inkluderat observationer som inte hör till en bedömning av överskuldsättning enligt lagen. X har varit minst grovt slarvig när han har lämnat uttalandet. X har varit verksam som revisor under en lång tid, och på basis av de redogörelser som erhållits har han utarbetat flera bedömningar av överskuldsättning. X måste ha förstått skillnaden mellan insolvens och överskuldsättning när han lämnade sitt uttalande.

X har två gällande varningar.

Revisionsnämnden beslutade att förbjuda X att utföra revisioner och underteckna revisionsberättelser under en bestämd tid på sex månader.

Ämnesord: särskild granskning, insolvensbedömning, bedömning av överskuldsättning, grovt slarvig rapportering, tidsbundet förbud att verka som revisor

Revisionsnämnden 2/2020

Beslut: 2/2020 (pdf, 0,12 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Föremålet för prövningen var 1) om revisor A hade agerat med sådan yrkeskunskap och omsorg som revisionslagen förutsätter när han hade gett till handelsregistermyndigheten ett yttrande om den redogörelse för apportegendom som avses i 9 kap. 12 § i aktiebolagslagen. Enligt yttrandet uppgick det ekonomiska värdet för X Ab av de bostadsaktiebolagsaktier vilka överlåtits som apport som betalning för en riktad aktieemission, vid överlåtelsetidpunkten till minst det belopp som bolaget angett. Föremålet för prövningen var också 2) om revisor B hade agerat med sådan yrkeskunskap och omsorg som revisionslagen förutsätter när han hade gett till handelsregistermyndigheten ett intyg om att aktiebolagslagens bestämmelser om betalning av aktier/aktiekapital hade iakttagits.

Revisionsnämnden ansåg att revisor A, utgående från de uppgifter som han hade till sitt förfogande vid tidpunkten för apportyttrandet, skulle ha haft tungt vägande skäl att förhålla sig på ett särskilt kritiskt sätt till uppgifterna i den apportredogörelse som styrelsen för X Ab gett och de fastighetsvärderingar som utgjorde grunden för uppgifterna. Det framgick inte av A:s arbetsdokumentation om han faktiskt själv har analyserat värdet på de bostadsaktier som använts som apportegendom och de medverkande omständigheterna i förhållande till teckningspriset på aktierna. Nämnden ansåg att A:s omsorgsfullhet och professionella skepticism har uppvisat allvarliga brister och att han inte har skaffat fram tillräckligt med lämpliga bevis som grund för sitt yttrande.

Revisionsnämnden ansåg att det på basis av revisor B:s redogörelse måste anses vara uppenbart att han endast hade litat på sina diskussioner med bolagets ledning och sin kollega A:s arbete när han hade gett till handelsregistermyndigheten sitt intyg om betalning av aktierna och aktiekapitalet. På basis av redogörelsen är det inte möjligt att verifiera om B själv med iakttagande av omsorgsfullhet och professionell skepticism har vidtagit tillräckliga granskningsåtgärder för att skaffa fram bevis som stöd för sitt intyg, eftersom det enligt honom inte fanns någon arbetsdokumentation om uppdraget.

Sammanfattningsvis konstaterade revisionsnämnden att A och B har agerat i strid med den omsorgsplikt som ingår i god revisionssed och att deras professionella omdöme och skepticism har uppvisat allvarliga brister. Dessa omständigheter har lett till att de har dragit felaktiga slutsatser om apportegendomens verkliga värde som täckning för ökningen av X Ab:s aktiekapital och om iakttagandet av bestämmelserna i 9 kap. 12 och 14 § i aktiebolagslagen vid genomförandet av den riktade aktieemissionen. Det apportyttrande och det intyg om betalning av aktierna som A respektive B gett till handelsregistermyndigheten har därför varit felaktiga. Därmed har de agerat i strid med god revisionssed och de yrkesetiska principer som anges i 20 och 22 § i den revisionslag (459/2007) som var i kraft vid tidpunkten för verksamheten. Deras verksamhet strider också mot 4 kap. 1 och 3 § i den nu gällande revisionslagen (1141/2015). Revisionsnämnden beslutade att ge både A och B en varning.

Ämnesord: riktad aktieemission, apport, betalande av aktier, revisors lagstadgade yttrande, omsorgsfullhet, professionell skepticism

Revisionsnämnden 23.6.2020

Beslut: PRH-1810-10000-2019 (pdf, 0,11 Mb)

Sammandrag av beslutet: OFGR-revisorn hade utfört specialrevision av en samkommun för basservice och gett en rapport om den. Enligt ett anonymt klagomål som PRS revisionstillsyn fått omfattade rapporten flera fel och framförde uppgifter som inte stämde överens med bokslutsuppgifterna från de kommuner som var medlemmar i samkommunen för basservice.
Revisionsnämnden bedömde rapporten och konstaterade att det inte fanns något som stred mot revisionslagen i vare sig utgångspunkterna för eller avgränsningen av den avtalsbaserade granskningen och OFGR-revisorns rapport om den. Däremot gav rapportens struktur och framställningssätt anledning till klander. Revisionsnämnden konstaterade att även en avtalsbaserad skriftlig rapport måste vara objektiv enligt god revisionssed. Dessutom måste revisorns rapport vara tydlig.

Revisionsnämnden kritiserade OFGR-revisorns rapport bland annat för att den inte alltid förklarade de omständigheter som de framförda observationerna baserade sig på. Rapporten var svårläst. Det var omöjligt att skilja mellan referat, revisorns egna observationer och hans slutsatser i rapporten. Rapporten hade inga källhänvisningar, vilket äventyrar kraven på granskningens objektivitet och yrkesmässighet. Revisionsnämnden ansåg att den som läser rapporten inte kan få en objektiv bild av de granskade omständigheterna (observationerna) och därmed inte kan dra sina egna slutsatser utifrån dem. På grund av bristerna hade OFGR-revisorn agerat mot god revisionssed när han utarbetade rapporten. Revisionsnämnden gav OFGR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: Avtalsbaserat uppdrag, samkommun, god revisionssed, rapport, objektivitet, yrkesmässighet, anmärkning, OFGR-revisor

Revisionsnämnden 21.4.2020

Beslut: PRH-1161-10000-2019 (pdf, 0,1 Mb)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade utfört revision av ett bostadsaktiebolag. Enligt ett klagomål som Patent-och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn fått saknade bostadsaktiebolagets verksamhetsberättelse och bokslutsuppgifter samt revisorns revisionsberättelse uppgift om bolagets risker, vilka var betydande i förhållande till verksamhetens omfång och omfattning. PRS revisionstillsyn bad revisorn att lämna in sin dokumentation om uppdraget, men revisorn meddelade att han inte hade vare sig en promemoria eller arbetspapper om bostadsaktiebolaget.

Revisionsnämnden konstaterade att det på grund av brist på revisionsdokumentation inte är möjligt att dra slutsatser om revisorns granskningsåtgärder och deras resultat, det inhämtade beviset och lösningarna med grund i professionell bedömning. Genom att försumma korrekt dokumentering av sitt revisionsarbete hade revisorn handlat i strid med god revisionssed som krävs enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen. Dessutom dröjde revisorn med att svara på revisionstillsynens frågor. Revisorn har inte bara varit slarvig i sitt arbete utan också likgiltig till att iaktta sina skyldigheter enligt revisionslagen. Revisionsnämnden gav GR-revisorn en varning.

Ämnesord: god revisionssed, dokumenteringsskyldighet, revisionsberättelse, yrkesmässighet, varning, GR-revisor


Revisionsnämnden 21.1.2020

Beslut: PRH-1541-10000-2018 (pdf, 0,15 Mb)
Sammandrag av beslutet: Kommunens huvudansvariga OFGR-revisor hade avgett en modifierad revisionsberättelse för räkenskapsperioden 2016. Med anledning av ett klagomål undersökte revisionsnämnden om uttalandena i revisionsberättelsen var förenliga med god revisionssed inom offentlig förvaltning.

I sitt beslut kritiserade revisionsnämnden de hänvisningar i avsnittet Revisionens resultat i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2016 som avsåg pågående rättsfall och uttalandet om att förvaltningen under 2016 i huvudsak hade skötts enligt lag och fullmäktiges beslut.
Revisionsnämnden ansåg att rapporteringen i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2016 var otydlig, otillräcklig och därmed i strid med god revisionssed inom offentlig förvaltning. Grunderna för det ställningstagande som innehöll modifiering av revisionsberättelsen framgick inte entydigt av revisionsberättelsen, vilket strider mot god revisionssed inom offentlig förvaltning. Motivering av modifieringen krävs även i rekommendationerna om god revisionssed inom offentlig. Den information som revisionen producerar ska vara väsentlig, tillförlitlig och tydlig. OFGR-revisorn borde ha preciserat i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2016 hur och på vilka grunder han har bedömt lagenligheten av de redovisningsskyldigas verksamhet och kommit fram till att avge en modifierad revisionsberättelse. Dessutom konstaterade revisionsnämnden att OFGR-revisorns dokumentation av revisionsarbetet var bristfällig. Revisionsnämnden ansåg att det inte fanns något klandervärt i verksamheten av den revisionssammanslutning som var kommunens revisor.

Revisionsnämnden konstaterade att OFGR-revisorn hade agerat på ett klandervärt sätt men att det i detta fall inte var motiverat att påföra en påföljd, bland att därför att OFGR-revisorn hade avbrutit sitt godkännande som GR- och OFGR-revisor från och med den 2 januari 2020.

Ämnesord: kommunrevision, modifierad revisionsberättelse, anmärkning, ansvarsfrihet, OFGR-revisor

Revisionsnämnden 1/2020

Beslut 1/2020 (pdf, 0,21 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Aktiebolaget hade avskedat revisorn på grund av en förtroendekris. Med anledning av en utredning som aktiebolaget gjort i fråga om att avskeda revisorn började PRS revisionstillsyn på eget initiativ undersöka CGR-revisorns och revisionssammanslutningens verksamhet.

Undersökningsärendet överlämnades till revisionsnämnden för behandling. Revisionsnämnden konstaterade att den enda aktieägaren i aktiebolaget, som bedriver förmögenhetsförvaltning och placeringsverksamhet, för en lång tid hade haft en och samma person som sin personliga intressebevakare. Personen hade också i flera år varit den enda ordinarie ledamoten i aktiebolagets styrelse. Han hade svarat för aktiebolagets löpande ärenden som bolagets externa konsult. I löpande ärenden ingick att sköta bolagets placeringsverksamhet, hyra ut och underhålla lägenheterna i bolagets ägo och svara för lagenligheten av bolagets bokföring, ordnandet av revisioner, skatteärenden och andra ärenden med anknytning till bolagets verksamhet. Revisionsnämnden konstaterade att aktiebolagets förvaltning hade skötts utan intern kontroll under intressebevakarens mandattid. De många roller som ägarens intressebevakare hade skött hade orsakat en betydande intressekonflikt i bolagets förvaltning.

Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn borde ha informerat aktiebolagets ledning om bristerna i den interna kontrollen och övervakat genomförandet av korrigeringsåtgärderna. Revisorn hade också möjlighet att kommunicera bristerna till den magistrat som hade förordnat intressebevakaren. God revisionssed förutsätter att revisorn ingriper i de missförhållanden som han eller hon upptäcker, kommunicerar dem till revisionskundens ledning med utvecklingsförslag och övervakar genomförandet av utvecklingsförslagen. CGR-revisorn borde ha övervakat att bolaget vidtar korrigerande åtgärder för att avhjälpa bristerna i den interna kontrollen och skapar ett transparent och oberoende förfarande för rättshandlingar med närstående för att eliminera risken för oegentligheter. Om den kommunicerade betydande bristfälligheten hade fortsatt att finnas, borde CGR-revisorn vid revision av den följande räkenskapsperioden ha återkommit till ärendet och utrett med ledningen varför de betydande bristfälligheterna inte hade korrigerats. I sista hand borde CGR-revisorn i sin revisionsrapportering ha reagerat på att bristerna inte hade korrigerats.
Med hänvisning till revisionsstandarderna ISA 240, 260, 265, 300 och 550, som ligger bakom god revisionssed, ansåg revisionsnämnden att CGR-revisorns agerande inte motsvarar den omsorgsfullhet och den professionella skepticism och aktsamhet som krävs av revisorer. Agerandet har därmed stridit mot god revisionssed. Revisionsnämnden gav CGR-revisorn en anmärkning. I revisionssammanslutningens verksamhet kunde det inte visas något som strider mot revisionslagen.

Ämnesord: Intressebevakare, aktiebolag, intern kontroll, revisionsberättelse, anmärkning, CGR-revisor, revisionssammanslutning


Utskriftsversion
Uppdaterad 25.03.2021