Gå direkt till innehållet
Meny

Ett varumärke måste ha särskiljningsförmåga

Varumärkets viktigaste uppgift är att särskilja en viss näringsidkares varor och tjänster på marknaden från andra näringsidkares motsvarande varor och tjänster. Därför får varumärket inte enbart beskriva de varor eller tjänster för vilka märket kommer att användas. Märket måste med andra ord ha särskiljningsförmåga. Det är ett absolut krav för registrering av märket.

Exempel: Varumärket ”Äpple” för äpplen eller för äppelbakelser kan inte registreras som sådant eftersom ordet ÄPPLE beskriver arten av produkterna. Det är fråga om äpplen eller bakelser som innehåller äpplen. Men varumärket ”Äpple” till exempel för datorer har särskiljningsförmåga eftersom ordet inte beskriver datorer på något sätt.

Ord som beskriver en vara eller en tjänst ska vara fritt tillgängliga för alla. Det vore orimligt med tanke på andra näringsidkare om en enda företagare fick ensamrätt till ett sådant ord eller märke som andra näringsidkare i samma bransch borde kunna använda fritt.

Exempel: Det är viktigt för äppelodlare och för bagare att fritt kunna använda ordet ”äpple” när de beskriver sina produkter och deras egenskaper. Däremot har datortillverkare inget behov av att använda ordet ”äpple” när de talar om sina produkter.

Varumärket får inte enbart beskriva produkten

Som varumärke kan inte registreras sådana ord och ordkombinationer som endast beskriver varans eller tjänstens:

  • art (till exempel STÖVLAR för skor)
  • beskaffenhet (till exempel BRA eller SNABB för städservice)
  • mängd (till exempel TIO)
  • användningsändamål (till exempel REGN för kläder)
  • pris (till exempel FÖRMÅNLIG)
  • geografiskt ursprung (till exempel SVERIGE)
  • framställningstid (till exempel 2020).

Märken som saknar särskiljningsförmåga på andra sätt

Vissa märken kan inte registreras därför att ingen kan beviljas ensamrätt till dem. Bland annat får märket inte vara ett allmänt kommersiellt uttryck som används inom branschen. Ett exempel är ordet REA. Det vore orimligt om en enda näringsidkare fick ensamrätt till ordet REA. Målgruppen skulle inte ens uppfatta det som varumärke.

Bedömning av särskiljningsförmåga

Vi bedömer varumärkets särskiljningsförmåga alltid som helhet och separat i varje enskilt fall.

Vid bedömningen betraktar vi det sökta varumärket alltid i förhållande till de varor eller tjänster för vilka märket kommer att användas. Det är alltså fråga om en relation mellan varumärket och produkterna.

Varumärket kan innehålla beskrivande delar

Varumärket får innehålla ett ord som antingen beskriver produkten, tjänsten eller deras egenskaper eller saknar särskiljningsförmåga på annat sätt, om märket också omfattar en del som har särskiljningsförmåga, till exempel ett annat ord eller en figur.

Särskiljningsförmåga på olika språk

Vi granskar särskiljningsförmågan hos ett ord på svenska, finska, engelska och vid behov på vissa andra av de vanligaste språken. Ett ord på engelska som beskriver varans eller tjänstens egenskaper saknar därmed särskiljningsförmåga.

Särskiljningsförmåga för figurmärken

Kravet på särskiljningsförmåga gäller alla typer av märken, även figurmärken. Ett märke som till exempel består av en mycket enkel figur, såsom en triangel, skulle inte kunna skilja innehavarens varor eller tjänster från andras motsvarande varor eller tjänster. Sannolikt skulle det inte ens uppfattas som varumärke.

Figur tillsammans med ord som saknar särskiljningsförmåga

Ett ord som saknar särskiljningsförmåga kan registreras om det ingår i märket tillsammans med en figur som har särskiljningsförmåga. I sådant fall har märket som helhet särskiljningsförmåga trots den beskrivande text som ingår i märket. I praktiken innebär detta till exempel att konkurrenterna får använda samma ord men inte en likadan märkeshelhet.

En kombination av ett ord utan särskiljningsförmåga och en figur kan å andra sidan också sakna särskiljningsförmåga om den endast består av en enkel figur eller en bild av produkten och ett ord som beskriver produkternas egenskaper.

Särskiljningsförmåga genom användning

Ett varumärke som ursprungligen saknade särskiljningsförmåga kan förvärva särskiljningsförmåga genom användning. När ett märke har använts så länge och i så stor omfattning att konsumenterna inte längre uppfattar ordet som ett uttryck i standardspråket, utan som ett kännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls av ett bestämt företag, har märket förvärvat särskiljningsförmåga.

Hur länge det tar att förvärva särskiljningsförmåga varierar från fall till fall. Man kan grovt uppskatta att det oftast tar flera år.

Varumärkessökande kan under ansökningsprocessen bevisa att deras märke förvärvat särskiljningsförmåga genom att lämna in bevismaterial, som kallas bevis på användning, till Patent- och registerstyrelsen (PRS).

Utskriftsversion Uppdaterad 16.01.2023