Revisionsnämndens avgöranden 2022
På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten. Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.
Revisionsnämnden 7.12.2022
Beslut: PRH/1507/10000/2022 (pdf, 173.4 kt)
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade revisorns verksamhet med anledning av de observationer som gjorts vid kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden upptäckte brister i dokumentationen av revisionen och verifierbarheten av bevisen i anknytning till granskningen av väsentliga bokslutsposter, omsättning och erhållna förskottsbetalningar. I posten erhållna förskottsbetalningar hade man dessutom i bokslutet framfört saldon, för vilka bolaget inte hade fått någon betalning före bokslutsdagen. Beloppet för posten översteg den väsentlighet som revisorn hade fastställt för uppdraget. Revisionsnämnden ansåg att det fanns brister i revisorns handlingssätt som gällde anskaffningen av tillräckligt revisionsbevis samt utförandet och dokumentationen av revisionsarbetet. Revisionsnämnden gav revisorn en anmärkning.
Ämnesord: bokslut, omsättning, erhållna förskottsbetalningar, dokumentation, anmärkning
Revisionsnämnden 7.12.2022
Beslut: PRH-1892-10000-2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. I fråga om inhämtande och dokumentering av revisionsbevis upptäcktes brister som gällde verifierbarheten av granskningsåtgärder och/eller bevis i flera olika delområden av revisionen. Revisionsnämnden konstaterade att den till revisionstillsynen inlämnade dokumentationen av revisionsuppdraget i fråga måste anses vara väsentligen bristfällig. Den uppfyller inte heller det krav som god revisionssed ställer, det vill säga att revisionsarbetet ska dokumenteras på korrekt sätt.
Revisorn hade också i sin föregående kvalitetsgranskning 2018 fått resultatet underkänt. På grund av de brister som upptäcktes i revisionsuppdraget i fråga hade revisionsnämnden gett revisorn en anmärkning 2019. Observationerna vid kvalitetsgranskningen 2022 och det nya underkända resultatet visade att revisorn inte hade förbättrat sin verksamhet och hade inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att utveckla kvaliteten på sitt revisionsarbete. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, inhämtande av bevis, dokumentation, utveckling av kvaliteten på revisionsarbete, varning
Revisionsnämnden 7.12.2022
Beslut: PRH-158-10000-2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Vi upptäckte flera felaktigheter i revisorns revisionsberättelse. Den saknade bland annat de lagstadgade uttalanden som 3 kap. 5 § i revisionslagen förutsätter. Revisorn framförde inte någon förklaring om hen har det kvalitetskontrollsystem som revisionslagen förutsätter. Det kom fram flera bristfälligheter i inhämtandet av tillräckligt revisionsbevis samt i dokumenteringen av utförda granskningsåtgärder och granskningsobservationer. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, revisionsberättelse, inhämtande av bevis, dokumentation, varning
Revisionsnämnden 7 december 2022
Beslut: PRH/1562/10000/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Aktieägaren i bostadsaktiebolaget kritiserade av flera olika skäl den GR-revisors verksamhet som varit bostadsaktiebolagets revisor under flera räkenskapsperioder och ställde frågor om bostadsaktiebolagets förvaltning och ekonomi. GR-revisorn hade under räkenskapsperioderna 2020–2021 varit revisor för bostadsaktiebolaget och hade avgett standardutformade revisionsberättelser för ifrågavarande räkenskapsperioder.
Revisionsnämnden konstaterade att bristerna i GR-revisorns revisionsdokumentation var så väsentliga att revisionsnämnden inte i detalj kunde bedöma GR-revisorns verksamhet i bostadsaktiebolagets revision. Revisionsdokumentationen bestod av enkla checklistor samt kopior av bokslut, verksamhetsberättelser och administrativa handlingar och diffusa anteckningar i dem. Kopiorna bildar inte någon enhetlig helhet för en utomstående läsare.
Revisionsnämnden ansåg att det varken var möjligt eller ändamålsenligt att svara på anmälarens detaljerade kritik och frågor. Revisionsnämnden konstaterade att utgångspunkten för att utföra revision i enlighet med god revisionssed är en noggrann, riskbedömningsbaserad revisionsplan som ska följas konsekvent under hela revisionen. I det här fallet saknades revisionsplanen. De revisionsåtgärder som vidtas för att svara på de bedömda riskerna förknippade med väsentlig felaktighet som orsakats av oegentligheter kunde inte i detta fall verifieras. En utomstående sakkunnig och objektiv iakttagare kan inte utifrån den bristfälliga revisionsdokumentationen bedöma vilka revisionsåtgärder GR-revisorn faktiskt hade vidtagit och vilka var de väsentliga revisionsobservationerna och inte heller hur revisorn utifrån det granskningsmaterial som hen haft till sitt förfogande hade kommit fram till de yttranden utan reservation som revisorn avgett i sina revisionsberättelser. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorns verksamhet stred mot god revisionssed och gav revisorn en varning.
Ämnesord: GR-revisorn, bostadsaktiebolag, lagstadgad revision, revisionsplan, dokumentation, revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 8 november 2022
Beslut: PRS/1506/10000/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: I samband med kvalitetsgranskningen 2020 observerade PRS revisionstillsyn att den revision av aktiebolag som GR-revisorn hade utfört innefattade ett flertal brister. PRS revisionstillsyn överlämnade fallet till revisionsnämnden för behandling som undersökningsärende.
Revisionsnämnden konstaterade att granskningsobjektets uppgifter i moderbolagets bokslut och i koncernbokslutet avviker så mycket från varandra att den som läser bokslutet inte får tillräcklig information om koncernen enbart utgående från moderbolagets noter. Därtill konstaterade revisionsnämnden att det finns brister i GR-revisorns sätt att inhämta revisionsbevis och dokumentera det. Bristerna är förknippade med granskningsåtgärderna och/eller bevisens verifierbarhet. Det fanns brister i granskning av bokslutsposten "aktier och andelar i företag inom samma koncern" samt andra aktier och andelar, granskning av kundfordringar, granskning av koncernfordringar, granskning av erhållna förskottsbetalningar och riskbedömningsåtgärder.
Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorn inte hade utarbetat en tillräckligt detaljerad revisionsplan och inte heller bedömt riskerna för väsentlig felaktighet på påståendenivå i anknytning till transaktionsslag, kontosaldon och upplysningar i bokslutet. Han hade inte utarbetat revisionsplanen så att den ger en uppfattning om de planerade granskningsåtgärdernas karaktär, omfattning och tidpunkt på påståendenivå. Revisionsnämnden beslutade att ge honom en varning.
Ämnesord: GR-revisor, lagstadgad revision, revisionsplan, dokumentation av revisionsarbetet, bevis, revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 9/2022
Sammandrag av beslutet: PRS revisionstillsyn hade i kvalitetsgranskningen år 2020 iakttagit att CGR-revisorn inte i revisionen av det aktiebolag som bedriver stuguthyrning hade lagt märke till att försäljningen förknippad med stuguthyrningen hade i bokslutet bokförts som försäljningsfordringar och erhållna förskott som strider mot god bokföringssed. Trots det hade CGR-revisorn avgett en standardutformad revisionsberättelse. PRS revisionstillsyn överlämnade fallet till revisionsnämnden för behandling som undersökningsärende.
Revisionsnämnden konstaterade att det fanns följande brister i CGR-revisorns agerande: CGR-revisorn hade avgett en standardutformad revisionsberättelse, trots att revisorn borde ha anpassat revisionsberättelsen genom att lyfta fram aktiebolagets felaktiga bokföringssätt gällande försäljningsfordringar och erhållna förskott. CGR-revisorn hade inte utfört en tillräcklig granskning av anordnandet av den interna kontrollen i aktiebolaget och hade inte då det behövdes rapporterat om bristerna. CGR-revisorn hade inte i sin rapportering lyft fram att det inte hade varit möjligt att skaffa tillräckligt med ändamålsenligt revisionsbevis för samtliga bokslutsposter. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn hade agerat mot god revisionssed och mot revisionslagen, och därför gav revisionsnämnden revisorn en varning.
Ämnesord: CGR-revisor, lagstadgad revision, intern kontroll, redovisning av försäljningsfordringar, bevis, revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 8 november 2022
Beslut: PRH/1504/10000/2022 (pdf, 0.2 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionstillsynen vid PRS hade i kvalitetsgranskningen år 2021 iakttagit att GR-revisorn hade avgett en standardutformad revisionsberättelse om aktiebolagets revision, trots att hen på grund av bristerna i bokslutet och verksamhetsberättelsen borde ha anpassat yttrandet i revisionsberättelsen. PRS revisionstillsyn överlämnade fallet till revisionsnämnden för behandling som undersökningsärende.
Revisionsnämnden konstaterade att det fanns brister i GR-revisorns agerande. GR-revisorn hade inte på det sätt som god revisionssed förutsätter skaffat tillräckligt med ändamålsenligt revisionsbevis som stöd till yttrandet. Bristerna var förknippade med granskningsåtgärderna och/eller verifierbarheten av bevisen i granskningen av omsättningen och förskotten samt granskningen av närståendekretsen. Avstämningen av bokslutet och verksamhetsberättelsen mot bokföringen och granskningen av jämförelsetalen kunde inte verifieras. I noterna till aktiebolagets bokslut fanns flera brister. GR-revisorn hade inte rapporterat till ledningen om bristerna gällande verksamhetsberättelsens underskrifter och verksamhetsberättelsens uppgifter. Riktigheten av GR-revisorns rapportering förblev oklar. Aktiebolagets bokslut uppfyllde inte till alla delar kraven i bokföringslagen och -förordningen. GR-revisorn hade i den avgivna revisionsberättelsen gett ett klart felaktigt yttrande om att bokslutet uppfyllde de lagstadgade kraven. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorn borde ha anpassat yttrandet i revisionsberättelsen. Revisionsnämnden gav GR-revisorn en varning.
Ämnesord: GR-revisor, lagstadgad revision, dokumentation av revisionsarbetet, bevis, felaktig revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 8 november 2022
Beslut: PRH/1503/10000/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionstillsynen vid PRS hade i kvalitetsgranskningen år 2021 iakttagit att GR-revisorn hade avgett en revisionsberättelse, trots att de revisionsåtgärder som hen utfört var otillräckliga och de bevis som han skaffat var bristfälligt. PRS revisionstillsyn överlämnade fallet till revisionsnämnden för behandling som undersökningsärende.
Revisionsnämnden konstaterade att det fanns brister i GR-revisorns verksamhet vilka var förknippade med granskningsåtgärder som gällde omsättning, tjänster, material och omsättningstillgångar samt bokslut. Av revisionsdokumentationen framgick inte hur GR-revisorn hade bedömt behovet att i verksamhetsberättelsen eller i bokslutets noter ange uppgifter om ett penninglån till ett bolag inom närståendekretsen. Ledningens bekräftelsebrev saknades i granskningsmaterialet. Flera iakttagna brister var förknippade med att GR-revisorns granskningsåtgärder inte kunde verifieras i revisionsdokumentationen. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorn hade handlat på ett sätt som strider mot revisionslagen och god revisionssed, eftersom revisorn hade avgett en revisionsberättelse, trots att de revisionsåtgärder som hen utfört var otillräckliga och de bevis som hen skaffat hade varit bristfälliga. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en varning.
Ämnesord: GR-revisor, lagstadgad revision, dokumentation av revisionsarbetet, bevis, revisionsberättelse, varning
Revisionsnämnden 4 oktober 2022
Beslut: PRH/1103/10000/2022 (pdf, 0.2 MB)
Sammandrag av beslutet: PRS revisionstillsyn hade av bostadsaktiebolaget fått en anmälan om att den revisionssammanslutning som varit revisor för bolaget och den huvudansvariga GR-revisorn hade agerat på ett klandervärt sätt under revisionen av bostadsaktiebolaget och med sina försummelser orsakat skada till bostadsaktiebolaget.
Revisionsnämnden konstaterade att den av revisionssammanslutningen utsedda huvudansvariga GR-revisorn vid utförandet av revisionen av bostadsaktiebolaget för räkenskapsperioderna 2016–2019 hade försummat flera revisions- och rapporteringsåtgärder. GR-revisorns revisionsdokumentation av det ifrågavarande revisionsuppdraget var väsentligen bristfällig. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorn framför allt borde ha upprättat en noggrann, riskbedömningsbaserad revisionsplan såsom god revisionssed förutsätter och följt den. Revisorn borde ha iakttagit yrkesmässig skepticism. Revisorn borde ha fördjupat sig i riskbedömningen av granskningsobjektet och i att svara på riskerna särskilt genom att kartlägga närståendekretsen och revidera närståendekretsens transaktioner. Dessutom borde revisorn ha svarat för att tillräcklig dokumentation finns av revisionsarbetet. GR-revisorn hade försummat att kommunicera bristerna till styrelsen och att rapportera dem i revisionsrapporterna. I det stora hela hade GR-revisorn i revisionen av bostadsaktiebolaget under räkenskapsperioderna 2016–2019 agerat mot god revisionssed. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en varning. Revisionssammanslutningen ålades inga påföljder.
Ämnesord: Revisionssammanslutning, GR-revisor, bostadsaktiebolag, lagstadgad revision, revisionsplan, dokumentation, bevis, närståendekrets, rapportering, varning
Revisionsnämnden 7/2022
Beslut: 7/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Det penninglån på 1 450 000 euro som stiftelsen gett sitt närståendebolag överskred de villkor som anges i 5 kap. 3 § i stiftelselagen: 20 000 euro eller fem procent av stiftelsens eget kapital enligt balansräkningen. Stiftelsen var således skyldig att i verksamhetsberättelsen ange lånets huvudsakliga villkor och hur lånet anknyter till fullgörandet av stiftelsens ändamål, dess verksamhetsformer och medelsförvaltning.
De uppgifter om närståendelånet som stiftelsen beskriver i verksamhetsberättelsen uppfyllde inte de uppgifter som anges i 5 kap. 3 § i stiftelselagen om lånet och dess huvudsakliga villkor. Stiftelsens verksamhetsberättelse var således felaktigt upprättad under räkenskapsperioderna 2019 och 2020. För räkenskapsperioderna hade man i bokslutens noter nämnt endast lånebeloppet och att det var fråga om ett närståendelån.
Stiftelsens revisorer hade 17 april 2020 och 24 april 2021 lämnat standardutformade revisionsberättelser även om stiftelsens verksamhetsberättelser inte omfattade uppgifter enligt 5 kap 3 § i stiftelselagen om ett lån som man gett en person i stiftelsens närståendekrets. Det framgick inte heller av revisionsdokumentationen att revisorerna skulle ha iakttagit fel i verksamhetsberättelsen och förutsatt att stiftelsens styrelse korrigerar verksamhetsberättelsen.
Revisionsnämnden konstaterade att revisorernas bristfälliga handlingssätt syftade på att de inte i revisionen beaktade de särskilda bestämmelser som gällde granskningsobjektet. Till följd av nämnda handlingssätt hade revisorerna lämnat en felaktig revisionsberättelse under räkenskapsperioderna 2019 och 2020. På ovan nämnda grunder gav revisionsnämnden revisorerna en varning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: stiftelse, närståendekrets, verksamhetsberättelse, bokslut, varning
Revisionsnämnden 6/2022
Beslut: 6/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Utifrån bokslutet för räkenskapsperioden 24 mars 2014–31 december 2014 överskred antalet bolagets skulder antalet dess tillgångar när räkenskapsperioden gick ut. Enligt bokslutet var bolagets eget kapital negativt från och med den räkenskapsperiod som gick ut 31 december 2014. Bolagets skuldsättning fortsatte så att bolagets skulder överskred dess tillgångar även under räkenskapsperioderna 2015 och 2016. I bolagets bokslut hade man för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2016 bokfört en uppskjuten skattefordran. Den uppskjutna skattefordran hade bokförts i bokslutet cirka 9 månader innan saneringsansökan lämnades in och cirka 14 månader före konkursen, i förhållanden där bolaget under två tidigare räkenskapsperioder hade varit, överskuldsatt och olönsamt. I bolagets bokslut för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2016 hade man i balansräkningen aktiverat utvecklingsutgifter. Utvecklingsutgifterna hade för första gången bokförts i bolagets bokslut under nämnda räkenskapsperiod.
Revisionsnämnden konstaterade att i revisorns arbetspapper fanns inga andra slutsatser om den fortsatta driften än att man inte hade lagt märke till något sådant som kunde äventyra den. Inget revisionsbevis fanns om revisionsåtgärder i anknytning till den fortsatta driften. Revisionsnämnden ansåg att på grund av den bristfälliga dokumentationen kunde det inte anses vara uppklarat att revisorn skulle ha bedömt anteckningen av den uppskjutna skattefordran i balansräkningen enligt revisionslagens yrkesetiska principer och bokföringsnämndens anvisningar. Revisionsnämnden konstaterade att det inte framgick av revisorns arbetspapper hur man hade bedömt aktivitetsgrunden för bolagets utvecklingsutgifter eller bolagets möjligheter att slutföra utvecklingsarbetet.
Revisionsnämnden konstaterade att det felaktiga handlingssättet var förknippat med tillförlitligheten i bokslutet i en situation där borgenärernas ställning i bolaget var hotad och med den bristfälliga dokumentationen av revisionsarbetet. De iakttagna bristerna gällde bolagets fortsatta drift och sådana bokslutsposter som var beräknade eller som skulle bokföras noggrannare än vanligt. Revisionsnämnden gav revisorn en varning i ärendet.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: bokslut, fortsatt drift, uppskjuten skattefordran, utvecklingsutgifter, dokumentation, varning
Revisionsnämnden 4/2022
Beslut: PRH 4/2022 (pdf, 0.2 MB)
Sammandrag av beslutet: CGR-revisor som huvudansvarig revisor och GR-revisor som andra revisor hade granskat föreningens bokföring, bokslut och administration under flera räkenskapsperioder utan att fästa särskild uppmärksamhet vid bristerna i föreningens interna kontroll (farlig arbetskombination). Under räkenskapsperioden 1.8.2020–30.7.2021 väcktes i föreningen en misstanke om oegentligheter. Grunden för misstanken var uppenbart missbruk av föreningens medel som beräknades stiga till 50 000 euro. Personen som misstänktes för oegentligheter var föreningens verksamhetsledare som nu har sagt upp sig. Revisorerna hade fäst uppmärksamhet vid ärendet först under räkenskapsperioden 1.8.2020–30.7.2021 efter att misstanken om oegentligheter kom fram när föreningens bokförare byttes ut och den nya bokföraren upptäckte flera oklarheter i bokföringen och avsaknad av verifikat. Den nya bokföraren hade gjort bokföringen på nytt, varför bokslutet och revisionen för räkenskapsperioden blev försenade.
Revisionsnämnden ansåg att revisorerna borde ha granskat den interna kontrollen genom att tillämpa professionell skepticism och redogöra för bristerna i den interna kontrollen i sina rapporter, till exempel i revisionsberättelsen. Den interna kontrollen gällande behandlingen av verksamhetsledarens räkningar och inköp hade saknats under flera räkenskapsperioder. Revisionsnämnden konstaterade att revisorerna då de utförde revisionerna för räkenskapsperioderna 1.8.2018 – 31.7.2019, 1.8.2019 – 31.7.2020, 1.8.2020 – 31.7.2021 hade
1) försummat kravet på professionell skepticism genom att förbise den farliga arbetskombinationen som anknyter till föreningens verksamhetsledares uppdrag och ansvar och riskerna därmed; samt
2) försummat tillräcklig granskning av den interna kontrollen och inte fäst föreningens styrelses uppmärksamhet vid den interna kontrollens brister och vid behovet att utveckla den interna kontrollen för att minimera de risker som anknyter till en dylik farlig arbetskombination.
Bristerna i den interna kontrollen hörde framför allt ihop med de inköp och betalningar som föreningens verksamhetsledare hade gjort. Revisionsnämnden framhävde att organiseringen av den interna kontrollen även hos små bokföringsskyldiga hör till de grundläggande fakta som revisorer granskar. Åtgärder som anknyter till den interna kontrollen, såsom förfarandet att kontrollera inköpsfakturor, orsakar inte onödig administrativ belastning för sammanslutningens administration. Det att en nära släkting till föreningens verksamhetsledare har varit ordförande för föreningens styrelse har i det här fallet framhävt betydelsen av att organisera den interna kontrollen. Genom att försumma ovan nämnda punkter 1–2 har revisorerna brutit mot god revisionssed (4 kap. 3 § i revisionslagen).
Revisionsnämnden gav båda revisorerna en anmärkning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: Förening, CGR-revisor, GR-revisor, lagstadgad revision, intern kontroll, farlig arbetskombination, misstanke om förskingring, revisorns rapportering, anmärkning
Revisionsnämnden 3/2022
Beslut: PRH 3/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade genom en lagakraftvunnen dom dömts till villkorligt fängelsestraff för revisionsbrott. Revisionsnämnden ansåg att revisorn är olämplig för revisorsuppdrag enligt 6 kap. 2 § 3 mom. i revisionslagen, eftersom hen har dömts till fängelsestraff för en handling som enligt revisionsnämndens uppfattning påvisade att hen är olämplig att utöva revisorsyrket. Arbetet som revisor kräver trovärdighet och pålitlighet, vilka egenskaper revisorns straff är ägnade att försämra. Revisionsnämnden återkallade personens godkännande.
Ämnesord: olämplighet för revisorsuppdrag, återkallande av godkännande
Revisionsnämnden 23.8.2022
Beslut: PRH-2084-10000-2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade utfört revision av ett fastighetsaktiebolag för räkenskapsperioder som gick ut 30 april 2016, 30 april 2017 och 30 april 2018.
Enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen (1141/2015, RL) ska revisorn iaktta god revisionssed vid utförandet av uppgifter som avses i revisionslagen. I god revisionssed ingår att dokumentera revisionsarbetet. Den internationella revisionsstandarden ISA 230 (Revisionsdokumentation) ger detaljerade anvisningar om upprättandet av och innehållet i dokumentationen för att säkerställa att revisorns övergripande mål som anges i revisionsstandarden ISA 200 kan uppnås. Enligt etablerad praxis anses iakttagandet av de viktigaste principerna i de internationella revisionsstandarderna utgöra en del av den goda revisionssed som avses i revisionslagen.
Det står i 4 kap. 12 § i revisionslagen att en revisor ska organisera sin verksamhet i enlighet med god revisionssed med beaktande av verksamhetens omfattning och komplexitet samt dokumentera de sätt på vilka detta säkerställs. Verksamhetsmetoderna ska omfatta tillräckliga principer bland annat för dokumentering av uppdragsmaterial per uppdrag.
Revisorns revisionsdokumentation måste anses vara väsentligen bristfällig. Den uppfyllde inte heller det krav som god revisionssed ställer på korrekt dokumentering av revisionsarbetet. På basis av dokumentationen var det inte möjligt att få en klar uppfattning om vare sig planeringen av revisionen, riskbedömningen, de utförda granskningsåtgärderna, det inhämtade revisionsbeviset eller de beslut som fattats utifrån professionellt omdöme. Det var inte heller möjligt att konstatera om det utgående från det granskningsmaterial som revisorn haft till sitt förfogande var korrekt att komma fram till de uttalanden utan reservation som revisorn avgett i sina revisionsberättelser.
En omsorgsfullt upprättad revisionsdokumentation är av väsentlig betydelse när revisorns arbete bedöms i efterhand såväl vid handläggning av undersökningsärenden som vid kvalitetsgranskning. Revisionsnämnden ansåg att revisorns försummelse av dokumentationen inte kan betraktas som ringa och att inga förmildrande omständigheter finns. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.
Ämnesord: lagstadgad revision, skyldighet att dokumentera revisionsarbetet, varning
Revisionsnämnden 2/2022
Beslut PRH 2/2022 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: OFGR-revisor A utförde en särskild granskning enligt 7 kap. 7-10 § i aktiebolagslagen av Fastighet Ab:s bokföring för tidsperioden 1.1.2012–30.4.2017. Uppdraget baserade sig på regionförvaltningsverkets bestämmelse av den 3 juli 2019. Den rapport som A upprättat om den särskilda granskningen daterades den 8 juni 2021 och överlämnades till mottagaren den 9 juni 2021.
Parten som gjort anmälan till Patent- och registerstyrelsen (PRS) ifrågasatte oberoendet och ojävigheten hos den medarbetare (B) som A använt i sin granskning samt B:s yrkesskicklighet för att utföra en granskning och även A:s oberoende. Enligt anmälaren hade utförandet och rapporteringen av granskningen tagit alldeles för lång tid. Anmälaren klagade på att den särskilda granskningens slutrapport var svår att förstå och ansåg att den inte ger några verktyg för bolagsstämman. Vidare ansåg anmälaren att rapporten var fördomsfullt upprättad och innehöll flera felaktigheter. Den summa som A debiterade för granskningen var enligt anmälaren allt annat än rimlig.
Revisionsnämnden ansåg att det på basis av den redogörelse som erhållits i ärendet inte är möjligt att bedöma riktigheten av de observationer, slutsatser eller beräkningar som framförs i A:s rapport. Revisionsnämnden konstaterade att eftersom B som medarbetare/medhjälpare vid den särskilda granskningen inte är en godkänd revisor, tillämpas inte revisionslagsenlig tillsyn på hen och inte är hen heller part i ärendet som är under behandling, varför revisionsnämndens beslut inte gäller B. Att beakta och bedöma B:s verksamhet och position både som den person som skött bokföringen av Fastighet Ab och som A:s medarbetare i den särskilda granskningen var emellertid på grund av sammanhanget nödvändigt för att kunna bedöma A:s oberoende. Oenigheten om revisorns arvode eller utbetalningen av det kommer att avgöras som ett avtalsrättsligt tvistemål. Således tog inte revisionsnämnden i sitt revisionslagsenliga tillsynsuppdrag ställning till summan och rimligheten av det arvode som debiterats för granskningen.
Utifrån den uttryckliga hänvisningsbestämmelsen i aktiebolagslagen ska den särskilda granskaren vara oberoende och ojävig i sitt uppdrag såsom bestäms i revisionslagen. I en särskild granskning är det nödvändigt att iaktta de yrkesetiska principer och den goda revisionssed som revisionslagen förutsätter.
Enligt den utredning som framförts i ärendet ansåg revisionsnämnden att i dessa förhållanden kan man inte tycka att den tid som använts för att utföra granskningen och rapporten har varit orimligt lång.
Revisionsnämnden konstaterade att när A:s rapport (granskningsyttrande om särskild granskning) jämförs med den internationella standard för relaterade tjänster ISRS 4400 som A hänvisar till, upptäcks inkonsekvenser. Revisionsnämnden ansåg att eftersom innehållet och strukturen i yttrandet avviker från kraven i ISRS 4400-standard, är A:s omnämnande i sitt yttrande om iakttagandet av denna standard inte i enlighet med det aktsamhetskrav som god revisionssed förutsätter.
När oberoendet av en särskild granskare bedöms är det motiverat att beakta förutom hens egen verksamhet även granskningsmedarbetarens verksamhet och position samt den helhetsbild som förmedlas av dessa till en utomstående observatör gällande objektiviteten och oberoendet av uppdragets utförande. Enligt den redogörelse som erhållits hade A:s granskningsmedarbetare B skött uppdrag som hörde ihop med bokföringen av Fastighet Ab från 1 september 2018 till början av år 2020. I det här fallet var det betydelsefullt vid bedömningen av A:s oberoende att B, som under den särskilda granskningen hade skött granskningsobjektets bokföring och andra till ekonomiförvaltningen hörande uppdrag, hade i hög grad deltagit i själva uppdraget och i praktiken ansvarat för en stor del av det arbete som hörde till den särskilda granskaren.
Revisionsnämnden ansåg att på grund av det övriga arbetet som B utfört gällande granskningsobjektet och som direkt anknyter till den särskilda granskningens tema, har B inte varit oberoende i sin roll som medarbetare i den av regionförvaltningsverket bestämda särskilda granskningen. B:s uppdrag och position gällande granskningsobjektet kombinerat med hens stora insats i utförandet av den särskilda granskningen har för sin del försämrat förutsättningarna att objektivt utföra uppdraget och på så sätt väsentligen äventyrat även A:s oberoende som särskild granskare.
I A:s uppdragsdokumentation hittades inga tecken på att hen skulle ha identifierat risken till att oberoendet äventyras och följaktligen hade inga eventuella åtgärder dokumenterats för att säkerställa oberoendet. Revisionsnämnden ansåg att A:s uppfattning om medarbetarens oberoende var felaktig. A:s professionella omdöme vid bedömningen av medarbetarens oberoende och samtidigt även sitt eget oberoende hade varit huvudsakligen bristfälligt och A har således inte iakttagit den omsorgsfullhet som krävs av revisorer enligt god revisionssed.
Att säkerställa revisorers oberoende är en väsentlig och nödvändig förutsättning för verksamhet enligt god revisionssed. Revisionsnämndens avgörandepraxis har tagit en sträng ställning mot försummelsen av kravet på revisorers oberoende. Revisionsnämnden beslutade att ge A en varning.
Beslutet har inte vunnit laga kraft.
Ämnesord: särskild granskning, ISRS 4400-standard, granskningsmedarbetare, oberoende, professionellt omdöme, varning
Revisionsnämnden 21.6.2022
Beslut: PRH/3689/10000/2018 (pdf, 0.2 MB)
Sammandrag av beslutet: Det fanns ett flertal brister i CGR-revisorns revisionsåtgärder och revisionsdokumentation i fråga om granskningen av det granskade bolagets affärsverksamhet/omsättning, identifieringen av aktörer i närståendekretsen och dokumenteringen av dem, identifieringen av tvivelaktiga affärstransaktioner och granskningen av dem samt i fråga om användningen av det granskade bolagets bankkonto för annat än för bolagets egen affärsverksamhet. Därtill hade revisorn innan de väsentliga revisionsåtgärderna hade slutförts lämnat revisionsberättelser för räkenskapsperioden 1.1.2015–31.12.2015 om revisionerna av två bolag som hen granskat. Revisorn hade lämnat ett uttalande utan reservation om bolagets bokslut för räkenskapsperioden 1.1.2016–31.12.2016. I noterna till bokslutet saknades den tilläggsuppgift om väsentliga kostnadsposter som avses i 3 kap. 2 § i statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut. På basis av revisionsdokumentationen hade revisorn inte kommunicerat med bolagets ledning om saken och inte förutsatt att tilläggsuppgiften skulle anges i bokslutet.
Revisorns klandervärda handlande gällde centrala delområden inom revision samt brister i dokumentationen av de relaterade revisionsåtgärderna. I sitt arbete hade revisorn inte iakttagit god revisionssed och de yrkesetiska principer som är förpliktande för revisorn. Revisionsnämnden gav revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till att påföra en påföljd.
Ämnesord: granskning av bokföring, bokslut och förvaltning; innehåll i revisionsberättelse; brister i revisionsåtgärder och revisionsdokumentation samt yrkesetiska principer som är förpliktande för revisorer.
Revisionsnämnden 26.4.2022
Beslut: PRH/2402/10000/2021 (pdf, 126.4 kt)
Sammandrag av beslutet: Utifrån bokslutet för räkenskapsperioden 24 mars 2014–31 december 2014 överskred antalet bolagets skulder antalet dess tillgångar vid utgången av räkenskapsperioden 2014. Enligt bokslutet var bolagets eget kapital negativt från och med början av räkenskapsperioden som gick ut 31 december 2014. Bolagets skuldsättning fortsatte så att bolagets skulder överskred dess tillgångar även under räkenskapsperioderna 2015 och 2016. I bolagets bokslut hade man för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2016 bokfört en uppskjuten skattefordran. Den uppskjutna skattefordran hade bokförts i bokslutet cirka 9 månader innan saneringsansökan lämnades in och cirka 14 månader före konkursen, i förhållanden där bolaget hade varit under två tidigare räkenskapsperioder, överskuldsatt och olönsamt. I bolagets bokslut för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2016 hade man i balansräkningen aktiverat utvecklingsutgifter. Utvecklingsutgifterna hade för första gången bokförts i bolagets bokslut under nämnda räkenskapsperiod.
Revisionsnämnden konstaterade att i revisorns arbetspapper fanns inga andra slutsatser om den fortsatta driften än att man inte hade lagt märke till något sådant som kunde äventyra den. Inget revisionsbevis fanns om revisionsåtgärder i anknytning till den fortsatta driften. Revisionsnämnden ansåg att dokumentationen inte på grund av sina brister kunde anses vara uppklarad, att revisorn skulle ha bedömt anteckningen av den uppskjutna skattefordran i balansräkningen enligt revisionslagens yrkesetiska principer och bokföringsnämndens anvisningar. Revisionsnämnden konstaterade att det inte framgick av revisorns arbetspapper hur man hade bedömt aktivitetsgrunden för bolagets utvecklingsutgifter eller bolagets möjligheter att slutföra utvecklingsarbetet.
Revisionsnämnden konstaterade att det felaktiga förfarandet var förknippat med tillförlitligheten i bokslutet i en situation där borgenärernas ställning i bolaget var hotad och med den bristfälliga dokumentationen av revisionsarbetet. De iakttagna bristerna gällde bolagets fortsatta drift och sådana bokslutsposter som var beräknade eller som skulle bokföras noggrannare än vanligt. Revisionsnämnden gav revisorn en varning.
Ämnesord: bokslut, fortsatt drift, uppskjuten skattefordran, utvecklingsutgifter, dokumentation, varning
Revisionsnämnden 26.4.2022
Beslut: PRH/2541/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Delägare/verkställande direktören för revisionsobjektet överförde medel från moderbolagets bankkonto till sitt personliga bankkonto under räkenskapsperioderna 2015 och 2016. Delägare/verkställande direktören utförde transaktionerna med sina egna nätbankskoder. Överföringarna av medlen hade förts in i moderbolagets bokföring som fordringar på delägarlån. Därefter kvittades moderbolagets fordringar på delägarlån mot dotterbolagets leverantörsskuld. Leverantörsskuld uppstod för dotterbolaget av de fakturor som ett kommanditbolag skickade. Kommanditbolaget administrerades av moderbolagets delägare/verkställande direktör. Motiveringen i moderbolagets bokslut till kvittningen av fordringarna mot dotterbolagets faktura var dotterbolagets varuförsäljning till moderbolaget. Motsvarande bokföringar gjordes även i dotterbolagets bokföring.
Enligt den redogörelse som revisionsnämnden fått hade revisorn gjort observationer om en farlig arbetskombination och varit medveten om verkställande direktörens handlingssätt och att bolagets medel överfördes från moderbolagets bankkonto utan något kvitto som verifierar bolagets kostnad. Revisorn hade som sin slutsats framfört att granskningsobjektet hade använt ett ovanligt arrangemang, där moderbolaget betalade direkt till det kommanditbolag där moderbolagets delägare/verkställande direktör var ansvarig bolagsman.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn inte hade identifierat den risk som var förknippad med omständigheterna och hade inte i tillräcklig omfattning utfört de revisionsåtgärder som god revisionssed förutsätter så att man kunde ha förebyggt risken för oegentligheter. Revisionsnämnden gav revisorn en varning.
Ämnesord: fordran på delägarlån, närståendekrets, farlig arbetskombination, risk för olaglig utbetalning av medel, slutsats, bokslut, dokumentation
Revisionsnämnden 26.4.2022
Beslut: PRH/161/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionsobjektet hade under räkenskapsperioden skaffat av sina utländska intressebolag bland annat förvaltnings-, informationssäkerhets- och IT-tjänster för 1,2 miljoner euro. Bolaget framförde i bokslutets noter som uppgifter om nämnda upphandlingar parterna, summan av upphandlingarna och att transaktionerna hade genomförts under normala marknadsvillkor.
Enligt den redogörelse som revisionsnämnden fått hade revisorn inte skaffat bevis om bolaget hade fått tjänsterna, om det fanns företagsekonomiska grunder för tjänsteupphandlingarna och om prissättningen av upphandlingarna hade varit marknadsbaserad. Revisionsnämnden ansåg att revisionsdokumentationen inte visade att tillräckliga åtgärder hade vidtagits för att hantera risken för oegentlighet och att revisorns åtgärder inte hade varit tillräckliga då risken för närståendetransaktioner och revisionsobjektets verksamhetsmiljö tas i beaktande. Revisionsnämnden gav revisorn en anmärkning.
Ämnesord: intressebolag, närståendekrets, dokumentation, bokslut
Revisionsnämnden 26.4.2022
Beslut: PRH/2405/10000/2021 (pdf, 119.2 kB)
Sammandrag av beslutet: Enligt bokslutet översteg bolagets skulder tillgångarna. Bolagets eget kapital hade gått förlorat under räkenskapsperioden som gick ut 31 december 2016. Bolagets styrelse hade inte lämnat in någon anmälan till handelsregistret om förlust av aktiekapitalet. Bolagets verksamhet hade varit förlustbringande under räkenskapsperioden 2016 och under de tidigare räkenskapsperioderna 2015 och 2014.
Revisorns felaktiga agerande gällde tillförlitligheten av balansräkningen i bokslutet i en situation där positionen av bolagets borgenärer var hotad. Det felaktiga agerandet gällde även väsentligen bristerna i revisionsdokumentationen och den lämnade revisionsberättelsen. På grund av bristerna i dokumentationen var det inte möjligt att verifiera de utförda revisionsåtgärderna och de inhämtade bevisen. De iakttagna bristerna gällde kontinuiteten i verksamheten och sådana bokslutsposter som uttryckligen specificerats i revisionsplanen som sådana som ska granskas. Revisorn gav ingen anmärkning i revisionsberättelsen, fast hen hade iakttagit att bolagets styrelse hade agerat i strid mot lagarna som gäller bolaget. Revisionsnämnden gav revisorn en varning.
Ämnesord: kontinuitet i verksamhet, brister i revisionsdokumentation, registeranmälan om förlust av aktiekapitalet, anmärkning i revisionsberättelsen
Revisionsnämnden 22.3.2022
Beslut: PRH/2385/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionssammanslutningens huvudansvariga CGR-revisor hade utfört revision av ett bostadsaktiebolags räkenskapsperiod 1 januari–31 december 2020 innan hen retroaktivt hade valts till revisor för räkenskapsperioden 2020. Revisorn hade skickat en revisionsberättelse daterad 5 maj 2021 till bostadsaktiebolagets disponent per e-post med en anvisning om att den i revisionssammanslutningens namn avgivna revisionsberättelsen får överlåtas till bostadsaktiebolaget först efter att revisionssammanslutningen blir vald till revisor. Bostadsaktiebolagets bolagsstämma hade 3 juni 2021 valt CGR-revisorn till revisor och revisionssammanslutningen till revisorssuppleant.
Revisionsnämnden ansåg i sitt beslut att CGR-revisorn hade utfört revisionen i revisionssamman-slutningens namn innan sammanslutningen hade valts till revisorssuppleant. Enligt revisionsnämndens beslut är det i strid med god revisionssed att utföra revision innan valet har gjorts på behörigt sätt. Revisionsnämnden gav CGR-revisorn en anmärkning. Vid bestämmande av påföljd tog revisionsnämnden i beaktande att som villkor för att avge revisionsberättelsen hade varit det beslut om val av revisor som bolagsstämman av 3 juni 2021 fattade före avgivandet. Ärendet hade överlämnats till bolagstämman för behandling till följd av att den person som hade valts till revisor för bostadsaktiebolagets räkenskapsperiod 2020 hade våren 2021 vägrat att utföra revisionsuppdraget. Dessutom beaktades det att val av revisor hade nämnts som en punkt i kallelsen till bostadsaktiebolagets bolagstämma, det fattade beslutet hade varit enhälligt, och förfarandet inte hade orsakat skada eller rättsförluster för bolaget eller dess aktieägare.
Ämnesord: val av revisor, rätt att utföra revision
Revisionsnämnden 15.2.2022
Beslut: PRH/2325/10000/2021 (pdf, 156.8 kt)
CGR-revisorn hade som den av revisionssammanslutningen utsedda huvudansvariga revisorn lämnat till handelsregistermyndigheten ett intyg (11 kap. 4 § 2 mom. i aktiebolagslagen) över att aktiebolagslagens bestämmelser om betalning av aktier hade iakttagits vid aktiebolagets aktieemission. Betalningen av aktiekapitalet hade skett så att tecknaren av nya aktier hade åtagit sig ansvaret för aktiebolagets skulder och därefter kvittat sin teckningsprisskuld mot en fordran på bolaget (9 kap. 10 § 2 mom. i aktiebolagslagen). Bolaget lämnade in en anmälan för att registrera de nya aktierna i handelsregistret. Enligt anmälan var antalet tecknade och betalda aktier 66 302 stycken. Efter att CGR-revisorn hade lämnat in intyget fick hen nya uppgifter som var motstridiga med de uppgifter som låg som grund för revisorns intyg över betalning av aktier. Det visade sig att aktiebolaget före kvittningen av teckningsfordringarna hade kommit överens med ett annat bolag om överföring av de fordringarna som hade använts som motfordran för kvittning av teckningsfordringar. Med andra ord hade aktiebolaget ingen sådan skuld som tecknaren hade åtagit sig att ansvara för och som hen hade använt i kvittningen som betalning av teckningspriset. Enligt den nya redogörelsen kunde tecknaren av aktierna efter överföringen av skulden ha betalat enbart 8 379 aktier med kvittningar. CGR-revisorn skickade en anmälan till handelsregistermyndigheten om annullering av revisorns intyg och uppmanade aktiebolagets aktieägare att vidta åtgärder för att delvis återkalla ökningen av aktiekapitalet. Revisionssammanslutningen avgick från uppdraget som aktiebolagets revisor.
Revisionsnämnden konstaterade att lämnande av intyg för betalning av aktier är ett av revisorns mest kritiska uppdrag. Då teckning av aktier till skillnad från huvudregeln betalas med kvittning kommer man in på området för betonad omsorgsplikt. Revisorerna har i dessa situationer all orsak att agera särskilt noggrant framför allt för att anskaffa tillräckligt med bevis och följa yrkesmässig aktsamhet. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn inte hade iakttagit tillräcklig yrkesmässig skepticism när hen hade lämnat revisorns intyg. Bevisen som låg bakom intyget var otillräckliga eftersom största delen av bevisen baserade sig enbart på uppgifter erhållna av bolaget eller av aktiebolagets bokförare. Lämnande av revisorns intyg baserade sig på en bristfällig redogörelse. Revisionsnämnden gav CGR-revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till påföljder.
Ämnesord: CGR-revisor, revisionssammanslutning, aktiebolag, ökning av aktiekapital, betalning för aktieteckning, kvittning, revisorns intyg, bevis, yrkesmässig aktsamhet, varning
Revisionsnämnden 15.2.2022
Beslut: PRH/2418/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn fäste uppmärksamhet vid eventuella brister i verksamhets- och ekonomiplanen 2020–2022 för sjukvårdsdistriktets samkommun samt i dess bokslut och verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2020. Revisionssammanslutningen och av den utsedda huvudansvariga OFR-revisorn hade under våren 2021 lämnat en standardutformad revisionsberättelse om revisionen för räkenskapsperioden 2020 för sjukvårdsdistriktets samkommun.
Revisionsnämnden granskade ärendet efter att ha hört revisorerna och konstaterade att sjukvårdsdistriktets samkommun inte hade kunnat täcka underskottet i balansräkningen inom den tidsfrist som avses i 110 § och 148 § i kommunlagen, vilket var ett kriterium för att inleda utvärderingsförfarandet enligt kommunlagen. OFR-revisorn framförde inte i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2020 att det inte i bokslutet 2020 nämns någonting om uppfyllandet av kriterierna för att inleda utvärderingsförfarandet (119 § i kommunlagen). OFR-revisorn ingrep inte heller i revisionen i uppfyllandet av nämnda kriterier även om det har varit frågan om ett väsentligt och klart ärende.
Därtill upptäcktes mindre brister i OFR-revisorns verksamhet. Verksamhets- och ekonomiplanen 2020–2022 för sjukvårdsdistriktets samkommun innehöll inte den finansieringsdel som förutsätts i 110 § 4 mom. i kommunlagen för ekonomiplansåren 2021–2022. I finansieringsdelen borde man ha redogjort för hur finansieringsbehovet kommer att täckas. I revisionen hade OFR-revisorn inte ingripit i nämnda brist och inte heller rapporterat om den på det sätt som god revisionssed inom offentlig förvaltning förutsätter. I bokslutet 2020 och i verksamhetsberättelsen fanns ingen tablå över det i 113 § och 115 § i kommunlagen avsedda budgetutfallet för finansieringsdelen och för hur finansieringens bindande mål i budgeten uppfylls. OFR-revisorn hade inte i revisionen ingripit i den här bristen och inte heller rapporterat om den på det sätt som god revisionssed inom offentlig förvaltning förutsätter.
Revisionsnämnden ansåg att OFR-revisorn borde ha framfört nämnda brister i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2020 genom att anpassa revisionsberättelsen. Revisionsnämnden gav OFR-revisorn en varning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till påföljder.
Ämnesord: OFR-revisor, revisionssammanslutning, lagstadgad revision, samkommun, täckande av underskott, utvärderingsförfarande enligt kommunlagen, bokslut, verksamhetsberättelse, verksamhets- och ekonomiplan, revisionsberättelse, varning