Väsentlighet

Att fastställa väsentligheten är ett av nyckelområdena inom revision. Revisorerna tillämpar begreppet väsentlighet både när de planerar och när de utför revision samt när de bedömer hur de konstaterade felaktigheterna påverkar revisionen. Vid slutskedet av granskningen drar revisorn en slutsats om huruvida de orättade felen ensamma eller tillsammans är väsentliga för revisionen.

Fastställandet av väsentligheten förutsätter professionellt omdöme och beaktande av bokslutsanvändarens synvinkel. Felaktigheter anses vara väsentliga om de ensamma eller tillsammans rimligtvis kan väntas påverka de ekonomiska beslut användarna fattar utgående från bokslutet.

Vid utformning av en helhetsstrategi för revision ska revisorn fastställa väsentligheten för bokslutet som helhet. Vid fastställande av den övergripande väsentligheten använder man som utgångspunkt oftast en referens i bokslutskalkylerna och ett relationstal. Att använda sådana är i och för sig inte nödvändigt om väsentligheten uttryckt i pengar kan anses ligga på en tillbörlig nivå.

Ur bokslutsanvändarens synvinkel kan vinst före skatt från kvarvarande verksamheter betraktas som en referens som är förenlig med förväntningarna när det handlar om sammanslutningar som eftersträvar vinst. Om väsentligheten fastställs genom att använda en referens som avviker från det förväntade är det viktigt att grunderna för detta avgörande dokumenteras.

Revisorn skall särskilt fastställa den väsentlighetsnivå som skall tillämpas, om bokslutet för den sammanslutning som skall granskas innehåller ett eller flera slag av affärstransaktioner, kontots saldo eller en uppgift i bokslutet för vilken felaktigheter som är mindre än den övergripande väsentligheten skäligen kan förväntas inverka på de beslut som användarna fattar på basis av bokslutet.

Vid koncernrevisioner ska koncernens uppdragsteam fastställa den väsentlighet som gäller koncernbokslutet som helhet och den väsentlighet som fastställts för koncerndelen för de delar där koncerndelarnas revisorer utför revisionen för koncernrevisionen. Den väsentlighet som fastställts för en del av koncernen ska vara lägre än den väsentlighet som gäller koncernbokslutet som helhet. På samma sätt som vid revisionen av ett enskilt bolag ska revisorn vid behov under motsvarande förutsättningar också fastställa den väsentlighetsnivå som separat ska tillämpas på koncernrevisionen.

Revisorn ska granska den väsentlighet som i sin helhet fastställts för bokslutet i det fall att revisorn får kännedom om information under revisionen och därför ursprungligen skulle ha fastställt en annan siffra.

Utöver den övergripande väsentligheten ska revisorn fastställa den väsentlighet som ska tillämpas vid revisionen för att man ska kunna

• bedöma risken för väsentliga felaktigheter och
  
• besluta om de övriga granskningsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning.

Ett bokslut kan innehålla också ett väsentligt fel kvalitativt sett, även om det underskrider den övergripande väsentlighet som revisorn fastställt eller inte ens kan fastställas i pengar. En felaktig uppgift kan på grund av sin karaktär vara sådan att den påverkar bokslutsanvändarens beslut, även om den inte överstiger den övergripande väsentlighet som revisorn har fastställt i pengar.

Poster som underskrider den övergripande väsentligheten kan till exempel vara revisorns arvoden, utifrån vilka den som använder bokslutet ska kunna bedöma revisorns oberoende eller revisionens kvalitet. Transaktioner med den närmaste kretsen kan också ha betydelse för utvärderingen av bokslutet, även om de till sitt belopp inte vore väsentliga med hänsyn till bokslutshelheten.

Ett särskilt kvalitetsmässigt väsentligt fel uppkommer vid en oegentlighet av ledningen; exempelvis tendentiös rapportering som syftar till att lägga fram bolagets resultat eller finansiella ställning positivare än vad de är i verkligheten eller försök att undvika eller senarelägga betalning av skatt.

Observationerna av väsentligheten gällde i år i huvudsak att

• den av revisorn fastställda övergripande väsentligheten var exceptionellt stor och det valda jämförelseobjektet inte hade motiverats
• den väsentlighet som skulle tillämpas vid revisionen hade inte fastställts
• koncernväsentligheten hade inte fastställts separat, eller så var väsentligheten för en del av koncernen större än den för koncernen fastställda övergripande väsentligheten.

Exempel på observationer

1. Den övergripande väsentligheten är 52 % av resultatet före bokslutsdispositioner och skatter samt 36% av eget kapital. Det valda jämförelseobjektet (medelvärde: 3 % omsättning, 3 % balansomslutning, 5 % eget kapital och 10 % resultat före skatt) har höjt den uppställda väsentlighetsnivån. Revisorn har inte dokumenterat den tillämpade väsentligheten eller sina motiveringar för valet av jämförelseobjekt.

2. Revisorn har inte separat definierat väsentligheten för granskningen och inte heller motiverat valet av väsentlighet. Revisorn har inte fastställt någon separat väsentlighet för koncernen, utan väsentligheten har fastställts endast för moderbolaget.

3. Revisorn har fastställt koncernväsentligheten till 4,2 miljoner euro och moderbolagets väsentlighet till 4,7 miljoner euro. Moderbolagets övergripande väsentlighet är större än väsentligheten i koncernbokslutet som helhet.

4. Utifrån revisionsdokumentationen har revisorn inte fastställt väsentligheten.