Tillsyn över stiftelser 2022

Liksom tidigare år fäste stiftelsetillsynen vid Patent- och registerstyrelsen (PRS) även i fjol uppmärksamhet vid de observationer som revisorerna hade gjort i sina revisionsberättelser. Särskilt noga granskade man att stora och medelstora stiftelser uppfyllde innehållskraven i verksamhetsberättelserna och att de hade undertecknat sina verksamhetsberättelser.

Till de stiftelser som hade beställt vårt nyhetsbrev skickade vi per e-post anvisningar om hur årsrapporten lämnas in. Största delen av årsrapporterna lämnades in elektroniskt via skyddad e-post. Drygt 600 stiftelser lämnade fortfarande in sina årsrapporter per brevpost.

Största delen av stiftelserna lämnade in sin årsrapport inom de i stiftelselagen bestämda sex månader från räkenskapsperiodens utgång. I september skickade vi ett uppmaningsbrev till cirka 450 stiftelser som inte hade lämnat in årsrapporten inom den utsatta tiden.

Vi skickade cirka 400 rättelseuppmaningar till stiftelser som lämnat in bristfälliga årsrapporter. De flesta av rättelseuppmaningarna handlade om uteblivna specifikationer till balansräkningen eller om styrelseledamöters underskrifter som saknades i verksamhetsberättelserna. Vi har under hösten 2022 på vår webbplats preciserat anvisningarna om skyldigheten att upprätta koncernbokslut i enlighet med 5 kap. 4 § i stiftelselagen. Rättelseuppmaningar skickades också i anknytning till detta. Tolkningen av lagbestämmelsen kommer att vidare preciseras under det här året.

Om stiftelsen trots rättelseuppmaningen inte lämnar in någon årsrapport eller lämnar in en bristfällig rapport kan PRS förplikta verkställande direktören eller styrelseledamoten att vid vite fullgöra sin skyldighet inom den utsatta tiden. För räkenskapsperioden 2021 pågår vitesförfarandet fortfarande.

År 2022 tog vi för första gången ut en behandlingsavgift på 85 euro av de stiftelser som lämnade in sina årsrapporter för sent, det vill säga mer än sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. Behandlingsavgiften för årsrapporter som lämnas in för sent gäller stiftelser vars räkenskapsperiod gick ut den 1 januari 2022 eller senare. Behandlingsavgiften för årsrapporten för räkenskapsperioden 2022 gäller således alla stiftelser.

I samband med registreringen av årsrapporterna jämförde vi uppgifterna om styrelsens sammansättning med de uppgifter som finns i stiftelseregistret. Vi skickade uppmaningsbrev till cirka 70 stiftelser om att ajourföra sina uppgifter i stiftelseregistret. Av dessa stiftelser har de flesta uppdaterat sina styrelseuppgifter i stiftelseregistret.

Under år 2022 fortsatte vi det utvecklingsarbete som syftar till att göra det möjligt för stiftelser att lämna in sina bokslutsuppgifter till PRS i digitalt iXBRL-format. Avsikten är att under 2023 införa möjligheten att ta emot stiftelsers digitala bokslutsuppgifter.

I fjol genomförde vi en enkät om stiftelsetillsynens effektivitet i samarbete med Stiftelser och fonder rf. Sammanlagt 430 stiftelser svarade på enkäten. I det stora hela är stiftelserna nöjda eller mycket nöjda med stiftelsetillsynens verksamhet. Andelen missnöjda var endast tre procent. Utifrån den feedback vi fått kommer vi även i fortsättningen att utveckla vår verksamhet. Sökning av information på nätet och e-tjänster kommer att vara våra främsta utvecklingsobjekt.

Här nedan redogör vi för följande:

Tillsynsbeslut 2022

År 2022 slutförde vi 20 tillsynsärenden.

I flera av de tillsynsbeslut som vi gett 2022 fäste stiftelsetillsynen uppmärksamhet vid att stiftelserna inte hade fullgjort sina ändamål i enlighet med sina stadgar. Därtill upptäcktes brister i närståendekretstransaktioner och i rapporteringen av dem samt i iakttagandet av jävighetsbestämmelser. Liksom året innan förordnade vi stiftelserna att följa den planmässiga medelsförvaltningen som utöver 1 kap. 5 § i stiftelselagen baserar sig på ledningens omsorgs- och lojalitetsplikt enligt 1 kap. 4 § i stiftelselagen. Ett tillsynsbeslut gavs för att stiftelsen hade låtit bli att handla i enlighet med ett tidigare tillsynsbeslut.

I flera tillsynsärenden lyftes fram interna konflikter inom stiftelsestyrelsen. Konflikterna leder ofta till brister i stiftelsers förvaltning och verksamhet. Det här kan i sin tur påverka det krav som gäller stiftelsers planmässiga medelsförvaltning. I ett utförligt beslut förpliktade vi stiftelsen att organisera sin förvaltning på ett ändamålsenligt sätt för att fullgöra ändamålet (3 kap. 2 § i stiftelselagen), utarbeta detaljerade planer om hur stiftelsen i fortsättningen ska säkerställa att ändamålet fullgörs (1 kap. 2 § i stiftelselagen) och att organisera medelsförvaltningen på ett planmässigt sätt (1 kap. 5 § i stiftelselagen).

Rättegångar 2022

Allmänna domstolar

Pohjola-Nordens understödsstiftelse sr

Den 13 december 2021 fattade PRS beslut om att använda sin sekundära talerätt mot tidigare styrelseledamöter i Pohjola-Nordens understödsstiftelse sr för att ersätta den skada som orsakats stiftelsen. Stiftelsens tidigare ombud misstänkts för att under åren 2015–2021 ha förskingrat 275 650 euro av stiftelsens medel. Enligt PRS tillsynsbeslut hade man nästan helt och hållet försummat organiseringen av stiftelsens förvaltning och kontrollen över ombudet såsom bestäms i 3 kap. 2 § i stiftelselagen.

Enligt 8 kap. 1 § i stiftelselagen ska en styrelseledamot ersätta skada som hen i sitt uppdrag, i strid med den stiftelselagsenliga omsorgsplikten eller annars i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar, uppsåtligen eller av vårdslöshet, har orsakat stiftelsen. Enligt 6 § ska talan väckas inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken den åtgärd som ligger till grund för talan vidtogs.

På grund av den rättsliga bedömningen som utfördes i ärendet kom PRS fram till att väcka talan mot tre av stiftelsens tidigare styrelseledamöter för att ersätta skador som de orsakade stiftelsen 2016–2021. Talan lämnades till Helsingfors tingsrätt den 30 december 2021. PRS kräver att alla tre svarande solidariskt ersätter till stiftelsen 92 650 euro med ränta och att två svarande dessutom solidariskt ersätter till stiftelsen 156 000 euro. Vidare kräver PRS att alla tre svarande ersätter PRS rättegångskostnader med ränta. Ärendet är fortfarande under behandling vid tingsrätten.

Förvaltningsdomstolar

Pohjola-Nordens understödsstiftelse sr

Två tidigare styrelseledamöter i Pohjola-Nordens understödsstiftelse sr överklagade hos Helsingfors förvaltningsdomstol PRS beslut av den 13 december 2021 att använda sin sekundära talerätt för att betala skadestånd till stiftelsen.

Ändringssökandena ansåg i sina besvär till förvaltningsdomstolen att PRS hade försummat det förvaltningslagenliga hörandet av vederbörande part innan beslut fattades. Enligt ändringssökandena grundade sig PRS beslut på handlingar och redogörelser, om vilka ändringssökandena inte hade kunnat framföra sina egna synpunkter. PRS hade under behandlingen av ärendet hört endast stiftelsen, varför beslutet enligt ändringssökandena baserade sig på klart felaktiga och bristfälliga uppgifter och redogörelser. Att försumma hörandet var enligt ändringssökandena ett väsentligt fel i förfarandet, varför beslutet borde upphävas och lämna ärendet tillbaka till PRS för ny behandling. Även verkställandet av beslutet borde ha avbrutits enligt de ändringssökandenas krav.

Förvaltningsdomstolen gav sitt avgörande den 14 juni 2022 i båda ärenden. Motiveringen till besluten är likadan för båda avgörandena. Enligt motiveringen var det i PRS beslut fråga om att PRS ansåg att styrelsen för Pohjola-Nordens understödsstiftelse sr hade försummat sina skyldigheter och beslutat att använda sin sekundära talerätt enligt 8 kap. i stiftelselagen för att betala skadestånd till stiftelsen. Det beslut som PRS gett riktades till stiftelsen men skickades också för kännedom till de tidigare styrelseledamöterna som PRS hade bedömt vara ersättningsskyldiga mot stiftelsen. Förvaltningsdomstolen konstaterade i sin motivering att frågan om förutsättningarna och omfattningen av ändringssökandenas skadeståndsansvar, inbegripande frågan om ändringssökandena har varit styrelseledamöter i stiftelsen och under vilken tid, kommer att avgöras i den allmänna domstolen.

På grund av det som beskrivits ovan ansåg förvaltningsdomstolen att PRS beslut inte för någondera ändringssökandes del innehöll sådant förvaltningsavgörande som omedelbart skulle påverka hens rättigheter, skyldigheter eller intresse, och i vilket hen som privat person kunde söka ändring. Förvaltningsdomstolen lämnade besvären utan prövning. Förvaltningsdomstolens beslut har vunnit laga kraft.

Stiftelsen Varkauden Vanhaintukisäätiö sr

PRS gav stiftelsen ett beslut om förbud, i vilket stiftelsen förbjöds att verkställa styrelsens beslut om val av nya styrelseledamöter som åsidosatte väljarna av styrelsen. För att stärka beslutet om förbud förelades vite för stiftelsens styrelseordförande. Stiftelsen överklagade beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Den 21 april 2022 gav Helsingfors förvaltningsdomstol ett beslut som förkastade de besvär som gjorts om PRS beslut och förlängde den utsatta tiden för att följa bestämmelsen. Stiftelsen sökte besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen som avslog ansökan den 31 maj 2022.

Tidigare inledda rättegångar

Stiftelsen Bensows Barnhem Granhyddan sr

Den 5 juli 2019 väckte PRS skadeståndstalan mot tidigare styrelseledamöter i Stiftelsen Bensows Barnhem Granhyddan sr vid Västra Nylands tingsrätt.

PRS krävde att svarandena solidariskt ersätter till stiftelsen 465 961,92 euro med ränta och ersätter PRS rättegångskostnader i ärendet.

Skadeståndstalan anknöt till totalrenoveringen av stiftelsens två byggnader om vilken stiftelsens styrelse fattade beslut i juni 2014. Grunden för talan var en felaktigt och bristfälligt planerad, beställd och övervakad byggnadsentreprenad som hade orsakat stiftelsen en skada på 465 961,92 euro.

Enligt PRS grunder för talan hade skadan orsakats av ett oaktsamt förfarande hos den styrelse som var verksam under stiftelsens byggnadsentreprenad. Huvudförhandlingen i ärendet ägde rum i december 2021. Tingsrätten godkände PRS skadeståndskrav med sitt avgörande av den 18 februari 2022 men jämkade de tidigare styrelseledamöternas skadeståndsansvar till 10 procent av summan som krävdes. Därtill jämkade tingsrätten PRS krav om rättegångskostnader. Avgörandet har vunnit laga kraft.

Stiftelsen Emil Cedercreutzin säätiö sr (HFD)

Tillsynsärendet om stiftelsen Emil Cedercreutzin säätiö sr gällde framför allt frågan om den fond som stiftelsen administrerar stämmer överens med stiftelsens ändamål. Stiftelser kan ta emot donationer vars avsikt är att grunda fonder endast om ändamålet med de fonder som ska grundas ingår i stiftelsens ändamål.

Ändamålet med den fond som stiftelsen Emil Cedercreutzin säätiö sr administrerade var avsevärt utförligare än ändamålet enligt stiftelsens stadgar. I sitt beslut av den 27 juni 2019 ansåg PRS att stiftelsen Emil Cedercreutzin säätiö sr hade lett verksamheten i strid med sitt ändamål och bestämmelserna i sina stadgar, när den hade tagit emot en donation för att grunda en fond, men fondens ändamål inte ingick i stiftelsens ändamål.

Med stöd av 14 kap. 9 § i stiftelselagen ålade PRS stiftelsen att bestämma om de åtgärder som den ska vidta för att ändra sin verksamhet att motsvara stiftelselagen och stiftelsens ändamål.

Stiftelsen överklagade PRS beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade stiftelsens besvär den 28 juli 2020. Stiftelsen överklagade beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som beviljade besvärstillstånd och utredde ärendet. Med sitt avgörande av den 19 januari 2022 förkastade HFD stiftelsens besvär och lämnade förvaltningsdomstolens beslut i kraft.

HFD konstaterade i sitt beslut att stiftelsens ändamål och verksamhetsformer som framgår av stiftelsens stadgar liksom övriga bestämmelser i stadgarna ska tas i beaktande vid bedömningen av stiftelsens tillåtna verksamhet. Kravet i 1 kap. 2 § 1 mom. i stiftelselagen om att stiftelsen ska bedriva verksamhet som främjar ändamålet förutsatte att ändamålet med fonden som stiftelsen administrerar ingår i stiftelsens ändamål enligt stiftelsens stadgar. Att fondens medel hade hållits isär från stiftelsens medel hade ingen betydelse.

När ändamålet som i detalj definierats i stiftelsens stadgar inte omfattade ändamålet enligt fondens stadgar, och när iakttagande av fondens stadgar ledde till verksamhet som strider mot stiftelsens stadgar, var stiftelsens verksamhet inte enligt dess stadgar och således i strid med stiftelselagen. Med stöd av 14 kap. 9 § i stiftelselagen kunde PRS ålägga stiftelsen att bestämma om de åtgärder som den ska vidta för att ändra sin verksamhet så att den motsvarar stiftelselagen och stiftelsens ändamål.

Stiftelsetillsynens rättegångskostnader 2022

År 2022 var rättegångskostnaderna för stiftelsetillsynen 26 665 euro. Därtill fick stiftelsetillsynen 64 455 euro som ersättning för rättegångskostnader.