Avgöranden 2018

På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten. Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.

Revisionsnämnden 11.12.2018

Beslut: PRH-1650-10000-2018 (pdf, 0,47 Mb)
Sammandrag av beslutet: Revisorn hade lämnat revisionsberättelser till aktiebolaget den 23 oktober 2012 för de räkenskapsperioder som gick ut 2009–2012, och den 6 april 2017 för de räkenskapsperioder som gick ut 2014–2017. Revisorn hade enligt egen utsago utfört revisionerna på begäran av bolagets huvudaktieägare. Det kom inte fram i ärendet att revisorn hade valts till revisor genom bolagsstämmans beslut i enlighet med aktiebolagslagen. Trots uppmaningar lämnade revisorn ingen revisionsdokumentation (revisorns arbetspapper) om ifrågavarande uppdrag till revisionstillsynen. Enligt sin redogörelse hade revisorn ingen anledning att upprätta dokumentation eftersom det inte hade kommit fram några väsentliga fel eller brister vid revisionerna. I revisionsberättelserna konstateras det att revisorn har granskat aktiebolagets bokslut. Redogörelsen visade inte att revisorn hade försäkrat sig om att bolagsstämmorna hade fastställt boksluten. Således hade revisorn inte kunnat hämta fram revisionsbevis bland annat på riktigheten av ingående balanser. Revisorn hade rapporterat att han hade genomfört granskning av förvaltningen vid revisionerna för att få tillräcklig säkerhet om att förvaltningen hade skötts enligt både lag och bolagsstämmornas beslut, trots att inga bolagsstämmor hade ägt rum och inga bolagsstämmoprotokoll följaktligen var tillgängliga. Revisionsnämnden konstaterade att revisorn hade handlat i strid med god revisionssed som krävs i revisionslagen, och beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: val av revisor, rätt att utföra revision, dokumentering av revisionsarbete, bristfälligt bevis, revisorns rapportering

Revisionsnämnden 8/2018

Beslut: 8/2018 (pdf, 0,16 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade lämnat standardutformade revisionsberättelser till aktiebolagen F, D och E för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2011. Revisorn hade därtill rapporterat till respektive bolag i revisionsprotokollet att dokumenteringen av omsättningstillgångarna är så pass bristfällig att lagervärde och/eller -kurans inte kan säkerställas till alla delar. Enligt den internationella revisionsstandarden ISA 705 ska revisorn modifiera uttalandet i revisionsberättelsen när han eller hon inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatsen att bokslutet som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisionsnämnden konstaterade att revisorns lagstadgade uttalanden om bokslutet i revisionsberättelserna ska anses vara felaktiga. Att bristen på bevis vad gäller granskningen av omsättningstillgångar enbart rapporteras i revisionsprotokollet är inte tillräckligt och följer inte god revisionssed.

Revisorn hade i revisionsberättelserna till aktiebolagen G och D för räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2012 och 1 januari–31 december 2013 och till aktiebolaget E för räkenskapsperioden 1 januari 2012 skrivit följande under rubriken "Tilläggsupplysningar": "Utan att modifiera mitt uttalande lämnar jag en anmärkning om att dokumenteringen av bolagets omsättningstillgångar är så pass bristfällig att lagervärde eller -kurans inte kan säkerställas." Revisionsnämnden ansåg att revisorns redogörelser om detta var inkonsekventa och motstridiga, och att ett rapporteringssätt där en tilläggsupplysning i revisionsberättelsen och en anmärkning med anledning av de ansvarigas förfarande blandas ihop med varandra redan i sig strider mot lagstadgad god revisionssed. Därtill konstaterade revisionsnämnden att uttalandena utan reservation även i dessa revisionsberättelser står i strid med ISA-standarden 705 och ska anses vara felaktiga.

Revisorn hade i revisionsberättelsen som lämnats till H Oy för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2013 skrivit följande under rubriken "Upplysning av särskild betydelse": "Jag vill fästa uppmärksamhet på skulden 174.573,61 euro som fortfarande är i bolagets balansräkning och som man inte har kunnat reda ut. Därför har jag inte kunnat granska riktigheten av bokslutssaldot." Skuldposten med samma belopp hade enligt revisionsberättelsen varit i bolagets balansräkning också när de två föregående räkenskapsperioderna gick ut (31 december 2011 och 31 december 2012). I revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna hade revisorn inte lämnat något uttalande om bokslutet. Revisorn hade ändrat sin rapportering om detta i revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2013 trots att omständigheterna inte hade förändrats. Revisionsnämnden konstaterade att rapporteringen om bristerna i revisionsbeviset med hjälp av en upplysning av särskild betydelse inte följer ISA-standarden 705 eller god revisionssed. Revisorns uttalande utan reservation om bokslutet måste anses vara felaktigt.

Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: Modifiering av revisorns uttalande, bristfälligt bevis, felaktig revisionsberättelse, rapportering som strider mot god revisionssed.


Revisionsnämnden 7/2018

Beslut 7/2018 (pdf, 0,14 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: CGR A var huvudansvarig revisor för ett börsnoterat bolag. Sommaren 2018 sade A upp sig från den revisionssammanslutning som var revisor för det börsnoterade bolaget, och skrev under ett arbetsavtal med bolaget om att i februari 2019 bli ekonomidirektör och medlem i ledningsgruppen i bolaget. Innan det skötte A andra uppdrag i det börsnoterade bolaget. Revisionsnämnden konstaterade att A hade brutit mot det krav som gäller en karenstid på två år enligt RL 4:11, och påförde A en påföljdsavgift på 50 000 euro med stöd av RL 10:5. Revisionsnämnden ansåg att mottagandet av uppdraget hade skett när A skrev under arbetsavtalet. Röstningsbeslut.

Ämnesord: Börsnoterat bolag, att övergå till anställning hos en kund, karenstid, påföljdsavgift

Revisionsnämnden 13.11.2018

Beslut: PRH-2013-10000-2018 (pdf, 0,25 Mb)

Sammandrag av beslutet: Bolagets bokslut hade upprättats enligt de bestämmelser som gäller småföretag i statsrådets förordning (1753/2015) om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut, trots att det inte var fråga om ett småföretag. Ingen verksamhetsberättelse hade upprättats trots att 3 kap. 1 § i bokföringslagen kräver det, och noterna till bokslutet hade angetts enligt bestämmelserna som gäller småföretag. Uttalandet i revisionsberättelsen om att bestämmelserna om upprättande av bokslut iakttagits och att lagstadgade krav uppfyllts var därmed felaktigt. Eftersom revisorn inte märkte att bokslutet inte hade upprättats enligt tillämpliga normer, hade han eller hon inte heller övervägt förutsättningarna att ge en anmärkning som avses i 3 kap. 5 § i revisionslagen. Revisorn hade handlat av oaktsamhet på ett sätt som står i strid med god revisionssed som krävs enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: Tillämpliga bokslutsnormer, verksamhetsberättelse, revisorns uttalande, revisionsberättelse

Revisionsnämnden 25.10.2018

Beslut: PRH-1888-10000-2017 (pdf, 0,34 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorerna hade lämnat till stiftelsen en enda standardutformad revisionsberättelse för fem olika räkenskapsperioder. I revisionsberättelsen hade ett gemensamt uttalande gjorts om alla räkenskapsperioderna. Revisionsnämnden ansåg att revisionsberättelsen var i felaktig form och att revisorernas förfarande därmed bröt mot god revisionssed. Därtill hade berättelsen grundat sig på bristfälligt revisionsbevis och ingen anmärkning hade gjorts i den enligt RL 3 kap. 5 § om att bokslut för flera räkenskapsperioder hade upprättats i strid med bokföringslagen avsevärt för sent. Revisorernas professionella omdöme om förutsättningarna för att fortsätta med uppdraget ansågs vara bristfälligt.

Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: revision av stiftelse, felaktig revisionsberättelse, bristfälligt bevis, professionellt omdöme


Revisionsnämnden 6/2018

Beslut: 6/2018 (pdf, 0,17 Mb)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade konstaterat att resultaten från icke-delägaranställdas så kallade resultatpoäng i bolagets bokslut för den räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2015 inte har tagits upp på samma sätt som för räkenskapsperioden 2014, dvs. som löneskuld, utan resultatet efter skatter i fråga om dem har överförts till bolagets eget kapital. Revisorn hade upptäckt den från den föregående räkenskapsperioden avvikande förändringen i principerna för att upprätta bokslut. Förändringen har inte beskrivits i noterna till bokslutet. Revisorn hade konstaterat att den förändrade bokföringspraxisen stred mot god bokföringssed, och revisorn hade rapporterat saken till bolaget. Enligt den redogörelse som han gavs hade bolagets styrelse fattat ett medvetet beslut att låta bli att bokföra de innestående löner som baserade sig på arbetet som resultatlevererarna hade utfört under räkenskapsperioden som löneskuld. Eurobeloppet på det fel som fanns i bokslutet förblev just under den av revisorn tillämpade väsentlighetsgränsen. Revisorn avgav en standardutformad revisionsberättelse.
Revisionsnämnden ansåg att revisorns professionella bedömning och skepticism vid värdering av vikten av att bestämmelserna för organisationen inte följdes och inverkan av detta på revisionsberättelsen var bristfälliga. Utgående från den redogörelse som revisionsnämnden har fått var det uppenbart att revisorn i sin revision hade begrundat väsentligheten ensidigt avseende enbart felens eurobelopp, när han ursprungligen hade planerat väsentlighetsgränser för bokslutets eventuella felaktigheter och även när genomförandet av uppdraget hade framskridit. Det framgick inte av hans dokumentation att han alls hade utfört någon väsentlighetsbedömning av de kvalitativa aspekterna hos bolagets bokslutsförfaranden vid bedömningen av efterlevnaden av kraven i de tillämpliga bokslutsnormerna. Revisorn hade inte tillräckligt beaktat de ifrågavarande felens karaktär och hur de hade uppkommit. Medan revisionen framskred hade han inte heller bedömt och vid behov kontrollerat den väsentlighetsgräns som han hade satt, fast sådana åtgärder skulle ha varit motiverade efter de diskussioner som han hade fört med den översta ledningen.
Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha modifierat sitt uttalande i revisionsberättelsen för den del som handlade om förfarandet för bokföringen av de till icke-delägaranställda betalda lönerna, som saknades i bokslutet och i bokföringen, på så sätt att han skulle ha gjort ett uttalande med reservation. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: Förändring av principerna för att upprätta bokslut, felaktigt bokslut, rättvisande bild, fastställande av väsentlighet, modifiering av revisorns uttalande


Revisionsnämnden 5/2018

Beslut: 5/2019 (pdf, 0,08 Mb)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade genom en lagakraftvunnen dom dömts till villkorligt fängelsestraff för grov kursmanipulation. Revisionsnämnden hade tidigare givit revisorn en varning med anledning av underkänt resultat vid en kvalitetsgranskning. Revisorn ska anses vara olämplig för revisorsuppdrag enligt 6 kap. 2 § 3 mom. i revisionslagen, eftersom han har dömts till fängelsestraff för en handling som enligt revisionsnämndens uppfattning påvisar att han är olämplig att utöva revisorsyrket. Arbetet som revisor kräver trovärdighet och pålitlighet, vilka egenskaper revisorns straff tyvärr kommer att försämra. Revisionsnämnden återkallar personens godkännande. Beslutet har vunnit laga kraft.

Ämnesord: olämplighet för revisorsuppdrag, återkallande av godkännande

Revisionsnämnden 15.5.2018

Beslut: PRH-3277-10000-2017 (pdf, 0,09 Mb)

Sammandrag av beslutet: I kvalitetsgranskningar av CGR A och CGR B vilka genomfördes av Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn år 2017 hade brister och oklarheter konstaterats i revisionen av aktiebolagets derivatavtal. A hade varit den av revisionssammanslutningen utsedda huvudansvariga revisorn under räkenskapsperioden 1.7.2015 – 30.6.2016, och B hade varit medlem i uppdragsteamet. A hade lett revisionsarbetet och övervakat B, vars uppgift enligt uppdragsteamets arbetsdelning var att granska derivatavtal.

Aktiebolaget hade 30.6.2016 fyra räntederivatavtal, vars sammanlagda nominella kapital var cirka 14,2 miljoner euro. Summan var betydande i förhållande till bolagets eget kapital och balansomslutningen samt den av revisorn fastställda väsentligheten. Varken värderings- eller periodiseringsredovisningar i fråga om räntederivatinstrumenten hade gjorts i bokslutet, och bokslutet saknade noter angående dem. A hade avgett en standardutformad revisionsberättelse.

Enligt redogörelsen hade A inte granskat ränteswappar på ett ändamålsenligt sätt förrän han lämnade revisionsberättelsen. Revisionsbevis var bristfälligt. Revisorn hade inte försäkrat sig om att aktiebolagets bokslut uppfyllde bestämmelserna och gav en rätt och tillräcklig bild av resultatet av organisationens verksamhet och dess ekonomiska ställning. Revisionsnämnden gav A en anmärkning, eftersom han hade varit slarvig i sitt arbete och därmed handlat i strid med god revisionssed.

Bolagsrättsligt verkade B inte i en ställning som revisor. Således saknade han disciplinärt ansvar när det gällde revisionskvaliteten, varför han inte utsattes för något klander. Det konstaterades att revisionssammanslutningens verksamhet inte heller hade varit klandervärt. Till beslutet hänför sig föredragandens avvikande mening.

Ämnesord: granskning av derivatavtal, revisionsbevis, väsentlighet, rätt och tillräcklig bild som bokslutet ger, anmärkning


Revisionsnämnden 12.6.2018

Beslut: PRH-2704-10000-2017 (pdf, 0,47 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade utfört en särskild granskning som avses i 9 kap. i lagen om bostadsaktiebolag. Revisionsnämnden ansåg att revisorn i sitt revisionsarbete inte hade lyckats skapa särskilt mervärde utöver de omständigheter som man redan hade kännedom om före revisionen. I sitt revisionsyttrande hade revisorn avgränsat sitt uppdrag i enlighet med standarden för näraliggande tjänster (ISRS 4400), varför han således hade ansett sig vara förpliktad att yttra sig enbart om sina iakttagelser. Revisionsnämnden konstaterade att revisorn genom att hänvisa till standarden inte kan åsidosätta uppdragets centrala innehåll, som vid särskild granskning bestäms på basis av bestämmelserna i 9 kap. i lagen om bostadsaktiebolag och regionförvaltningsverkets förordnande.

Det huvudsakliga innehållet i revisorns yttrande utgjordes av en uppräkning av handlingar som hörde till bolagets förvaltningsmaterial. Revisionsyttrandet måste anses vara bristfälligt. Med hänsyn till alla omständigheter i anslutning till yttrandet kunde det inte anses motsvara det uppdrag som grundade sig på lagen om bostadsaktiebolag och regionförvaltningsverkets förordnande för vilket revisorn hade anlitats. Revisorns förfarande stred därför mot god revisionssed.

Revisorn hade använt en så lång tid för att genomföra revisionsuppdraget att den inte kunde anses rimlig med beaktande av den redogörelse som hade lämnats för omfattningen av revisionsarbetet och den rapport som skrivits därom samt för den totala tid som hade lagts på uppdraget. Det att revisorn lämnade sin revisionsrapport först efter ett och ett halvt år från delfåendet av regionförvaltningsverkets beslut uppfyllde varken god revisionssed eller det aktsamhetskrav som hör till de yrkesetiska principerna. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Helsingfors förvaltningsdomstol har avslagit besväret som revisorn anfört med anledning av påföljden.


Ämnesord: särskild granskning, följa villkoren i uppdraget, rapportering, försenat uppdrag, god revisionssed, aktsamhetskrav


Beslut: PRH-3279-10000-2017 (pdf, 0,26 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade avgett en felaktig revisionsberättelse. Den ursprungliga revisionsberättelsen innehöll under Övrig information en mening enligt vilken bolaget ska lämna in en registreringsanmälan om förlust av aktiekapitalet i enlighet med 20 kap. 23 § i aktiebolagslagen. Uppgiften är ändå felaktig, eftersom bolagets eget kapital i bokslutet är positivt. En månad senare hade revisorn avgett en ny revisionsberättelse som hon hade försett med datumet för den ursprungliga revisionsberättelsen och ur vilken hon hade strukit den felaktiga hänvisningen till 20 kap. 23 § i aktiebolagslagen. Den nya revisionsberättelsen innehöll ingen uppgift om den tidigare, felaktiga revisionsberättelsen. Den tidigare angivna revisionsberättelsen hade inte bifogats till den nya revisionsberättelsen.

Revisionsnämnden ansåg att revisorns förfarande bröt mot god revisionssed när han hade försett den korrigerade revisionsberättelsen med ett tidigare datum än den verkliga avgivningsdagen. Revisorn hade av misstag tagit med i X Ab:s revisionsberättelse det avvikande yttrandet om förlust av aktiekapitalet, vilken avses i 20 kap. 23 § i revisionslagen. Yttrandet kom från en revisionsberättelsemall som revisorn hade använt för ett annat bolag, och det innebär en betydande modifiering av revisionsberättelsen. Revisionsnämnden konstaterade att även om alla fel i revisionsberättelsen inte leder till att en påföljd åläggs för revisorn, var det i detta fall fråga om ett slarvfel som ska anses vara allvarligt och väsentligt. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Högsta förvaltningsdomstolen har avslagit besväret som revisorn anfört med anledning av påföljden.

Ämnesord: Korrigering av revisionsberättelse, felaktig revisionsberättelse, förlust av aktiekapital

Meddelande om bristfälligheter i revisionsberättelsen

Revisionsnämnden 17.4.2018

Beslut: PRH-3218-10000-2018 (pdf, 0,21 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade utfört en revision och avgett en revisionsberättelse även om han vid den tidpunkt när han undertecknade revisionsberättelsen var verkställande direktör för den bokföringsbyrå där det reviderade bokslutet hade upprättats. Revisionsnämnden ansåg att ett ledningsuppdrag i en bokföringsbyrå vars anställda upprättar revisionskundens bokföring och bokslut utgör en omständighet som gör revisorn jävig enligt 4 kap. 7 § 1 mom. 2 punkten i revisionslagen. Enligt en redogörelse hade revisorns make dessutom varit styrelseordförande för samma bokföringsbyrå. På denna grund hade revisorn varit jävig att utföra revisionen också enligt 4 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten i revisionslagen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: Oberoende ställning, jäv, bokföringsbyrå, ledningsuppdrag, nära släktskap

Revisionsnämnden 13.3.2018

Beslut: PRH/ 3281/10000/2017 (pdf, 0,06 Mb)

Revisionstillsynen tog GR/OFGR-revisorns och revisionssammanslutningens verksamhet upp till prövning på grund av iakttagelser som gjordes under kvalitetsgranskningen. Under kvalitetsgranskningen 2017 konstaterade Patent- och registerstyrelsens revisionstillsyn att det fanns omständigheter som måste redas ut i fråga om den revisionsberättelse för staden och den revision av koncernbokslutet för räkenskapsperioden som gick ut den 31 december 2016 som valts som föremål för kvalitetsgranskningen.

Revisionsnämnden behandlade ärendet och konstaterade att den huvudansvariga GR/OFGR-revisorn hade lämnat en revisionsberättelse med sådan struktur och sådant innehåll som inte motsvarar kraven enligt 123 § i kommunallagen och god revisionssed inom offentlig förvaltning vad gäller lämnande av en revisionsberättelse i en kommunkoncern. Den huvudansvariga revisorn kunde inte på behörigt sätt redogöra för hur han eller hon hade granskat stadens koncernbokslut för räkenskapsperioden som gick ut den 31 december 2016. Av utredningen framgick inget sådant som visar att revisionssammanslutningen inte hade övervakat den huvudansvariga revisorn eller inte hade tilldelat tillräckliga resurser för revisionsuppdraget. Revisionsnämnden beslutade att ge GR/OFGR-revisorn en varning.

Ämnesord: kommun, revisionsberättelse, dokumentering, koncernbokslut, varning

Revisionsnämnden 13.3.2018

Beslut: PRH-3278-10000-2017 (pdf, 0,28 Mb)

Sammandrag av beslutet: I revisionstillsynens kvalitetsgranskning av GR A hade en omständighet konstaterats som gäller revision av ett aktiebolag och förutsätter en redogörelse för den räkenskapsperiod som gick ut 31.12.2015.

A hade varit huvudansvarig revisor för aktiebolaget. Han hade vid utförande av revision för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2015 upptäckt att aktiebolagets bokslut av 31.12.2015 innehåller ett fel som överskrider den väsentlighetsgräns som han själv fastställt. Räntekostnader på cirka 46 000 euro för ett kapitallån som aktiebolaget tagit hade inte bokförts i resultatet. Den icke-bokförda räntan hade tagits fram i noterna till bokslutet.

Revisionsnämnden ansåg att A borde ha förutsatt bokföring av den på kapitallånet upplupna räntan i bokslutet. Efter att ha upptäckt det väsentliga felet borde A ha krävt korrigering av bokslutet eller alternativt borde han ha tagit fram felet i revisionsberättelsen genom att modifiera den. Trots felet hade A avgett en standardutformad revisionsberättelse. A:s förfarande bröt mot 3 kap. 5 § i revisionslagen och god revisionssed (4 kap. 1 § i revisionslagen). Revisionsnämnden beslutade att ge A en varning.
Ämnesord: ränta på kapitallån, modifiering av revisionsberättelse, felaktig revisionsberättelse, väsentlighet, fel i bokslut


Revisionsnämnden 2/2018

Beslut: PRH/4217/10000/2016 (pdf, 0,11 Mb)

På grund av uppgifter som kommit ut i offentligheten tog revisionsnämnden verksamheten av Revisionssammanslutning A Ab och OFGR B som revisor för X kommun för räkenskapsperioderna 2014–2016 upp till prövning.

Händelserna i X kommuns förvaltning under räkenskapsåren 2015 och 2016 hade gett anledning till särskilt stor omsorgsfullhet och professionell skepticism. Under räkenskapsperioderna 2015 och 2016 hade X kommun i anslutning till avsättningen av kommundirektören anhängiga rättsprocesser från 2014.

Revisionsnämnden ansåg att revisorns rapportering till kommunfullmäktige i revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2015 och 2016 var bristfällig, bland annat därför att de avvikande omständigheterna hos revisionsobjektet inte framgick av revisionsberättelserna. Den huvudansvariga revisorn B hade i revisionsberättelsen för räkenskapsperiod 2015 inte lämnat tilläggsupplysningar om bristerna i kommunens verksamhetsberättelse. I revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2015 och 2016 hade B hänvisat till pågående rättsfall utan att ta ställning till huruvida kommunens förvaltning hade skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. I revisionsberättelsen för räkenskapsperiod 2016 hade revisorn konstaterat att revisorn inte kan ta ställning till ansvarsfriheten på grund av de pågående rättsfallen. I revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2015 och 2016 hade B hänvisat till ett öppet yttrande i revisionsberättelsen för räkenskapsperiod 2014, för vilket yttrande det inte har angetts några grunder i revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2014–2016. B borde ha specificerat rättsprocesserna mer detaljerat i revisionsberättelserna. Revisionsnämnden ansåg att hänvisningarna som gäller ansvarsfriheten i revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2015 och 2016 var otydliga och omotiverade. Grunderna för ställningstagandet med modifiering av revisionsberättelsen för 2016 framgick inte av revisionsberättelsen. Revisionsnämnden ansåg att B:s rapportering var otydlig, otillräcklig och därmed i strid med god revisionssed inom offentlig förvaltning.

Revisionsnämnden gav B en anmärkning.

I sitt beslut om Revisionssammanslutning A:s ändringssökande tog förvaltningsdomstolen bort partiet om Revisionssammanslutning A ur revisionsnämndens beslut och lämnade tillbaka ärendet beträffande revisionssammanslutningen till revisionsnämnden för ny behandling. Revisionsnämnden behandlade ärendet på nytt utifrån en kompletterad redogörelse och ansåg att Revisionssammanslutning A hade konsulterat JHT B tillräckligt innan den lämnade en anpassad revisionsberättelse, och att Revisionssammanslutning A:s verksamhet inte hade varit klandervärt. Revisionsnämnden ålade Revisionssammanslutning A inga påföljder.

Ämnesord: kommunrevision, modifierad revisionsberättelse, grunderna för modifiering, god revisionssed inom offentlig förvaltning, revisionssammanslutningens skyldigheter, anmärkning

Revisionsnämnden 1/2018

Beslut: PRH-3191-10000-2017 (pdf, 0,23 Mb)

CGR A hade givits två varningar, åren 2014 och 2017, för fördröjning av kvalitetsgranskning. Båda besluten hade vunnit laga kraft. Även efter varningarna hade A upprepade gånger fortsatt att fördröja den kvalitetsgranskning som han förordnats till, så att kvalitetsgranskningen inte har kunnat genomföras. Ett syfte med att ge varning är att få revisorn att ändra sitt förfarande som ansetts klandervärt. A hade inte rättat sitt förfarande, utan han hade trots varningarna upprepade gånger brutit mot förpliktelserna i revisionslagen.

Revisionsnämnden konstaterade att A:s upprepade försummelser under en längre tid att leverera de uppgifter och redogörelser som krävdes för tillsyn innebär som helhet en väsentlig uppsåtlig försummelse som strider mot revisionslagen. Revisionsnämnden beslutade att återkalla A:s godkännande som GR- och CGR-revisor.

Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen har avslagit besväret som revisorn anfört med anledning av påföljden.

Ämnesord: kvalitetsgranskning, försvårande av tillsyn, varning, återkallande av godkännande

Revisionsämnden 13.2.2018

Beslut: PRH-3280-10000-2017 (pdf, 0,2 Mb)

Sammandrag av beslutet: Andelslagets revisionsberättelse saknade uppgift om koncernbokslut och revisorerna gav inte något uttalande om det, även om andelslagets bokslut omfattade ett koncernbokslut. Enligt 3 kap. 5 § 9 mom. i revisionslagen ska revisorn för en sammanslutning eller stiftelse som är moderföretag och som upprättar koncernbokslut avge en berättelse om koncernen med iakttagande av det som föreskrivs i 1–7 mom. Denna bestämmelse är inte dispositiv eller på så sätt villkorlig att revisorn utifrån sin professionella bedömning kan låta bli att avge nämnda berättelse och uttalande om koncernbokslutet. Revisionsnämnden ansåg att revisorerna av oaktsamhet hade agerat på ett sätt som står i strid med god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen, när de hade underlåtit att genomföra revision av andelslagets koncernbokslut och ge uttalande om det i revisionsberättelsen. Revisionsnämnden beslutade att ge båda revisorerna en varning.

Ämnesord: Koncernbokslut, revisionsberättelse, revisorns uttalande

Revisionsnämnden 13.2.2018

Beslut: PRH-3217-10000-2017 (pdf, 0,26 Mb)

Sammandrag av beslutet: Revisorn hade i revisionsberättelsen lämnat ett s.k. uttalande utan reservation, även om revisorn hade upptäckt ett värderingsfel på cirka 836 000 euro i finansiella värdepapper i bokslutet. Felet överskred den väsentlighetsgräns som revisorn hade fastställt. De finansiella värdepappren hade inte värderats i enlighet med 5 kap. 2 § i bokföringslagen till det sannolika överlåtelsepriset på bokslutsdagen, även om detta var lägre än anskaffningsutgiften för värdepappren. Revisionsnämnden ansåg att det i revisionsberättelsen lämnade uttalandet om bokslutet var felaktigt och att revisorn inte hade framställt en anmärkning enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen på bolagets ansvariga för agerande mot bokföringslagen. Inverkan på revisionsberättelsen av det fel som överskrider väsentligheten hade inte dokumenterats i revisionen. Revisorn hade uppenbart medvetet agerat på ett sätt som står i strid med god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en varning.

Ämnesord: Värdering av finansieringstillgångar i bokslutet, riktig och tillräcklig bild, fel som överskrider väsentligheten, revisorns uttalande, anmärkning i revisionsberättelsen

Revisionsnämnden 16.1.2018

Beslut: PRH-442-10000-2017 (pdf, 0,26 Mb)

Sammandrag av beslutet: Stiftelsetillsynen vid Patent- och registerstyrelsen (PRS) hade med stöd av stiftelselagen ålagt stiftelsens styrelse att vidta åtgärder för att retroaktivt kräva tillbaka de arvoden som under 10 år betalats till en av stiftelsens styrelseledamöter och att vidta åtgärder för att kräva tillbaka till stiftelsen styrelseledamotens närståendelån som står i strid mot stiftelselagen. Revisionstillsynen vid PRS utredde för revisorernas verksamhet för ifrågavarande stiftelse i samband med revisionen för räkenskapsperiod 2014 och beslutade att underkasta ärendet för prövning hos revisionsnämnden.

Det ansågs att revisorerna hade haft god grund att misstänka att det arvode som hade betalats till styrelseledamoten på grund av de omständigheter som anknöt till betalningen har avvikit från det normala och att avsikten uppenbarligen har varit att ge stiftelsens funktionär direkt ekonomisk fördel. För stiftelsens del har det varit fråga om en betydande sak. Enligt den genomförda utredningen har revisorerna inte tagit ställning till om styrelseledamotens retroaktiva arvoden hade varit preskriberade fordran. Revisorerna hade inte anmärkt om saken i revisionsberättelsen.

Styrelseledamoten som varit ordförande vid styrelsemöten hade enligt stiftelselagen varit jäv att besluta om sina egna arvoden vid stiftelsens styrelsemöten. I enlighet med 3 kap. 5 § i revisionslagen borde revisorerna ha anmärkt om detta i revisionsberättelsen.

Revisorernas rapportering hade varit bristfällig. När revisorerna hade förrättat revisionen och utarbetat revisionsberättelsen hade de agerat på ett sätt som står i strid med god revisionssed enligt 4 kap. 3 § i revisionslagen. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorerna en varning.

Ämnesord: stiftelselag, närståendekretstransaktion, ansvarsskyldigas jäv, revisionsberättelse, rapportering

Utskriftsversion
Uppdaterad 14.01.2020